morellens

Den här boken har jag stått och hållit i många gånger och funderat på att läsa men det har aldrig blivit av. Har hört många som lånat den komma tillbaka och säga att den var bra men det tog över ett år att faktiskt få läst den själv. Upplägget är vansinnigt, två män på en irländsk gård som har ett litet mejeri som gör finsmakarostar. Den hemliga ingrediensen är att man anställer gravida flickor, utan någon annan stans att ta vägen, som mjölkerskor och de sjunger sound of music för korna under mjölkningen (och alla mjölkerskorna är vegetarianer). Dessa två herrar börjar oroa sig över vem som skall ta över verksamheten efter dem och så länkas två kantstötta människoöden ihop. Abby, som är dotterdotter till den ene mannen återvänder från den söderhavsö där hon levt med sin idealistiske biståndsarbetare till man och Kit, aktiemäklare på dekis, från New York som förlorat sin fru hamnar på gården Det är ett rätt udda persongalelri med alla de här karaktärerna, den ene av gårdens ägare är dessutom synsk och är övertygad om att allt kommer att ordna sig och att Abby och Kit är gårdens framtid. Fast det tilltänkta kärleksparet är inte riktigt med på noterna...
Visst låter det fullständigt vansinnigt när man berättar om det men det är en underbart söt historia och helt klart läsvärd. Författaren heter Sarah-Kate Lynch.

Man märker ibland att man kanske ägnar tid åt fel saker. Fast den här länken får mig mest att gnola på Ugglas "fyra sekunder"
http://www.forarforeningen.com/MultitaskingTest.htm

Har ju gjort en insats med mina försummade akvarium - måste säga att det verkligen lönat sig! Igår lekte mitt nyckelhålsciklidpar och godkände därmed den nya roten som en bra barnkammare. Dom är himla duktiga och har lyckats vakta äggen under natten med trots att de andra fiskarna försökt få sig lite kaviar. Undrar om det är samma par som lekt hos den förra ägaren. De här två verkar ju veta ungefär vad de sysslar med till skilnad från diskusarna jag hade innan. Diskusarna slet med att lägga rom och hålla borta de andra fiskarna och sedan så knäppte det till i skallen på dem och de tänkte bara "kolla, kaviar!" och sedan smaskade de i sig alla äggen...
Tyvärr slarvade jag ju med att göra rent rutorna under städningen och det straffar sig nu eftersom det är lite bösigt när jag försöker fota de stolta föräldrarna. Tyvärr tror jag ju inte att de har en chans att klara kullen även om de skulle lyckas försvara äggen fram till kläckningen. Roligt iaf att det blev lek på något i karen igen, inte ens guppysarna har ju ynglat av sig det sista så då undrar man vad man gör för fel.

Såg ett program på TV igår som handlade om livet på ett hangarfartyg. Eller rättare sagt så zappade jag över dit lagom till de skildrade hur de genomförde de traditionella upptågen med kung Neptun och hans hov som kommer upp och prövar och döper alla nykomlingar bland sjömännen...
Där slog minnesförlusten till... Jag hojtade till Lasse att "ja, just det, så gör de ju nförsta gången man passerar... Eh? Vad heter den där djävla linjen man åker över? "  Han tittade på mig och föreslog "ekvatorn?" Varpå jag blev jättenöjd för att han kom på vad det hette plus så tvärförbannad för att jag inte kom på det själv att jag nästan grinade... Hans kommentar till det hela var "var det ekvatorn du menade? Då stod det VERKLIGEN still då?" kan man ju säga...
Inte klokt vad spännande det är att vara gravid?

Det är nollgradigt och disigt ute, man ser bort till grannen men där slutar världen...Känns som om det vore en god idé att gå i ide... TRÖTT! Unnade mig en sovmorgon - ända till klockan nio minsan... Men är trött, förkyld och ynklig.
Tror att jag får ägna dagen åt håglös papperssortering..

är utan konkurens unibet-reklamen... tror jag skall sätta en yxa i TVn så jag slipper höra sånt... fast då missar jag ju djursjukhuset och antikrundan... och top gear... samt mitt nya beroende; nya säsongen av amerikanska Top model.. Är inte helt imum mot dokusåpor tydligen

Min nyaste hobby är att sitta och glo ut genom fönstret. Det låter väl riktigt exalterande? Idag är det rena fågelskådningen. Tre talgoxar som irrar omkring i enen utanför och jag börjar känna mig lie som Nils Ferlin "en fågel ser jag som irrar, långt bortom hank och stör.
Jag sitter och stirrar och stirrar men ingenting kommer mig för"
Fast just det där att inte göra något kan vara väldigt skönt.... Känner att mina energinivåer inte är så höga och efter jobbet igår är de nära noll...  Känns som min kära kompanjon förkylningen är tillbaka för ett gästspel med... Inte helt nödvänidigt och defenetivt inget som får en att må bättre.
Hade dessutom en märklig bebisdröm inatt. Jag hade fått barnet men glömt bort det i en hink över natten och jag tror att det hade dött. Men jag tyckte mest att det skulel bli jobbigt att förklara varför jag glömt det i hinken... Sådana drömmar får en verkligen att känna tillförsikt inför kommande föräldrarskap - eller vad tror ni?
Har en halv plan om att åka runt och titta på lite fiskar och växter idag... Skall egentligen inte ha någon fisk utan bara lite nya växter till karen men det är alltid kul att kika.

Kom hem med en orkide till igår, farligt med rea i matassären... det här är en ondicium tror jag men lite småledsen med skrynklor på bulberna...

Nu börjar ligisten (och magen) växa sig riktigt stor. Idag så kom det ett par rejäla sparkar som fick hela magen att gå i vågor, som en smärre jordbävning hade skett ungefär... Lite häftigt *S*

Hoppla... har haft sotaren här idag... Det är verkligen roligt med gamla hus... Visserligen så påpekade han att skorstenen höll på att bli dålig men det var inte SÅ akut att göra något åt... Värre var att han hittade tre nya saker som behövde fixas för att man skulle få elda... Två av dem gör mig oerhört fundersamt varför ingen klagat på det innan? Det tredje har antingen blivit värre nyligen eller så har tidigare sotare varit för lata för att kolla bakom pannan...
Å andra siodan har vi ändå ingen ved att elda med...
Som sagt - roligt nästan jämt!
För att muntra upp mig ytterligare så lämnade jag mätarställning till elleverantören via deras hemsida. Alltid llika kul när systemet protesterar och säger "avläsningen är för hög". Nepp... Den är alldeles riktig men det kan ju skilja lite mot deras beräkningar eftersom de grundar sig på en period när huset i princip stod tomt med bara tillräckligt med värme på för att rören inte skulle frysa... Liiite skillnad när man vill ha en innetemp på runt 20 grader, köra tvättmaskin, torktumlare, dator, akvarier och allt vad där är... Börjar undra om inte jag måste skära ner på akvarieantalet bara för att ha något över när elräkningen betalas... Bläh!
Är helt klart i de lägena man saknar att bo i lägenhet där det mesta är någon annan som skall fixa, man bara betalar hyran och lutar sig tillbaka medan Hasse husvärd står bakom spisen och försöker få igång elementen... (minns du? Ylva). Å andra sidan fick vi ganska rejäla räkningar för elen i lägenheten med så man kanske inte skall se allt i ett rosa skimmer.

Dagens metro skriker ut att det föds fler missbildade barn än någonsin i Sverige... Tack så djävla mycket säger jag bara! Presiiiiiiiis vad man vill läsa om så här i andra halvlek... Dessutom har magen bestämt sig för att vara blytung och motsträvig idag för att muntra upp allt ytterligare.

-10 nu igen... Inget kul när man bor i ett gammalt hus som huvudsakligen har elvärme... *brrr* eller en elräkning som gör en kräkfärdig... Tycker iaf att man kan få till en innetemperatur över 18 grader om man skall kunna vara hemma... I morse var den nere på sjutton... Men då hade vi nog inte riktigt fått igång värmen heller... tur man har duntäcken *s*

Var ute hos mormor idag. Det var rejält med snö men jag envisades ändå med att jag skulle ner till sjön och kika. Var rejäla drivor, nog över 20 cm på sina ställen. Hunden hade vansinnigt skoj och vi halkade, pulade och frös rejält. Kan dock ha blivit några fina kort på kuppen men det är svårt att säga innan man lagt över dem på datorn och sett dem i lite större format.
Nu skall jag slöa i soffan och läsa en hög gamla veckotidningar jag fick överta.

Det är tydligen ingen myt med de där knäppa rycken man kan få som gravid. Idag velade jag länge om jag skulle våga mig ut i snöyran bara för att jag var så vansinnigt sugen på sånna där röd-svarta lakrisdöskallar... När man sedan kommer på att man kan ju ha förtjänat kinamat om man vågar sig ut så pulsade jag ut i världen... Inte halt men väldigt kallt. Biter fortfarande i kinderna efter promenaden... Men det var nästan värt besväret eftersom det var vansinnigt gott med kinamat (i brist på indiskt... Det är nästan så det får bli en sväng in till stan så jag får tillfredställa det suget med). Godiset har jag lyckats låta bli ännu, även om det var det som lockade ut mig. Det var bättre de första tjugo veckorna när det inte var gott med socker... Tycker fortfarande att coca cola är för sliskigt men godis går visst bra... om jag nu inte tröttnar efter två bitar men lakris verkar ju vara en bra basföda så...
Är ste i axlar och bröstkorg efter yogan och har ont i höfterna efter min långa snöpromenad så resten av kvällen skall jag nog krascha på nått bra ställe..

Det är -6 grader ute och snön yr ner. Vinden gör att det känns rejält kallt när man går ut. Har varit ute och skottat lite snö - säkert en motionsform som rekomenderas för gravida kvinnor? Kommer nog att känna det i ryggen senare idag. Annars ingen träningsvärk efter yogan, bara lite konstiga stela partier i muskler här och var...
När jag gick up imorse satt en frusen liten koltrast och burrade upp sig som en liten boll i enen utanför, man såg bara kroppen och en liten skymt av näbben. Känns betydligt bättre att vara innomhus för min del. Hunden däremot gillar vädret och ligger i en snödriva och tuggar på pinnar. När han behagar komma in ser han ut som en inverterad dalmartiner. Katten ligger förmodligen någonstans och sover. Tippar på att det inte är i en snödriva utan på något torrt och ombonat ställe. Sköldpaddan är morgonsur och fiskarna lika galna som vanligt.
Trodde förut att jag skulle åka ut till mormor idag men vädret har ändrat de planerna. Hn ringde dessutom och sa att snön yrde om öronen där ute och att hon inte ens tänkte gå ut efter posten idag. Troligen ett klokt beslut eftersom postbilen inte lär köra ner till brevlådorna i det här vädret. Nepp, man skall nog gå i ide ett tag... Kanske göra som björnhonorna och föda mer eller mindre i sömnen? Kunde ju vara lagom att vakna frammåt maj och vara utvilad inför barnskötandet...

Det har snöat rejält hela eftermiddagen och kvällen. Temperaturen sjunker och vinden biter i öronen om man vågar dig ut. Pulsade ner till torget för att gå på första träffen med gravidyogan. Kändes bra även om man känner sig rätt flummig när man sitter och mässar obegripliga mantran i ett nödtorftigt uppröjt konferensrum...Vissa övningar kändes rätt sköna iaf och det var väl bara en som kändes helt hopplös. Gravidyoga är tydligen lite "snällare" än den vanliga yogan. man skall inte ta i och tänja tills det gör ont*s* Skall bli kul att se hur det känns i takt med att man blir större... Har ju alltid varit sugen på att testa yoga så det är ju kul att äntligen komm iväg.
Sedan råkade jag köpa en söt liten orkide när jag var inne och handlade mat. Tror det är en phalanopsis men lite mindre variant med små, näpna blommor och två stänglar igång. Den bad så snällt om att få följa med hem så det gick inte att motstå.
hemmakvällen avrundades med ett mysigt strömavbrott, en fas hade försvunnit så där i smyg upptäckte sambon när han skulle sätta sig vid sin dator...  Lampan lös som ett måsnken och vi började genast felsöka hela huset ett par varv, jag var till och med ute och kollade om ledningarna in såg OK ut (det brukar lägga sig minst ett träd på dem under vintern). Sedan ringde jag och felanmälde, det hade grannen också gjort visade det sig.... Vi konstaterade att han nog reagerat innan eftersom han  A; har ett rätt så nyrenoverat hus B; hans TV gick på den fas som försvann (vi kan se hans storbilds TV, om vi skaffar bra kikare så slipper vi ha egen?) Tydligen fisk de ordning på det hela till slut och det är ju rätt skönt när elpatronen går på den fasen som var nere...
Borde nog gå och lägga mig eftersom jag är så trött att jag knappt vet vad jag heter men samtidigt har jag en sj_la halsbränna så det känns som ett bra alternativ att sitta och sova.

Tog mig igenom Reginald Hills bok nu. Kändes tyvärr som en besvikelse - en transportsträcka som efter (alltför) lång tid inte ledde någonstans. Det blev liksom aldrig intressant... Jag brukar ju gilla hans böcker så lite lurad känner man sig nästan.
Det som irriterar mig är att den hoppar bakåt i tiden. Fick intrycket av att den var nyskriven men den verkar bara nyöversatt (de har ju översatt serien i totalt fel ordning, började mitt i och släpper iväg d tidiga lite då och då eftersom de kommit på att de går att sälja). Paret Pascoes dotter är spädbarn, Wield har inte outat sin läggning och man vill bara skrika att "det där vet jag redan".

Vete katten vad jag skall börja läsa nu, är liksom inte sugen på något av det jag har hemma... Inte direkt på nått av det nya jag sett vara på G heller... Är bestämt lite kinkig...

grått och trist ute, en minusgrad men det känns som mer när jag stack näsan utanför dörren för att ropa in djuren... Är håglös och försöker iaf bestämma mig för vad jag skall äta till frukost. Cravings i all ära man jag är inte övertygad om att jag verkligen skall ha vårrullar till frukost även om det är det jag är sugen på just nu... Annars tycks det mest utmärkande för mina sug vara att jag vill ha sånt som är svårt att få tag i. Palmmärg slutade de ju sälja för flera år sedan och för att få schysst indisk mat får jag pallra mig in till stan (för stort projekt just nu).
Känner mig smått invaderad, även om bebisen lugnat ner sig den här veckan så är det lite jobbigt att dels känna den och dels känna som om något bosatt sig i min hals..
Får väl bli ett försök att röja i papershögarna idag, någonstans i drivorna skall det finnas ett skrivbord har jag hört ryktas om. kan bli en spännande arkeologisk utgrävning..
och så var det det där med frukost med... ibland bli de små valen stora frågor *S*

Nu får det fäcka med jul. Skulle ju egentligen ha avjulat hemmet i fredags men orkade inte så jag rymde till simhallen istället. Granen åkte ut i torsdags och idag fick vi ta itu med resten. Nu tror jag att vi fått undan alla tomtar och elljusstakar/adventsstjärnor/annan julig fönsterbelysning. Som vanligt är det ett helvete att få plats med det i samma lådor som man plockade upp allt ur... Har ju bara utökat årets pynt med en julgris och en ängel -resten fick faktiskt plats i lådorna förut... Mysterier!
Och jag undrar fortfarande var själva transformatorn till min fina julstjärna tagit vägen. Den är ful som stryk men vacker utifrån när den är tänd... det minns jag även om jag inte kunnat köra den iår... Förmodligen på samma ställe som min stora elljusstake som inte heller ville bli hittad. Vet inte om jag skall skylla på vittror, flyttkaos eller både och?
Sambon tycks tro att vi skalll passa på att ta itu med ALLA kartonger som stod i källaren. Hjälp! Nåja, bara jag slipper lyfta tungt så kan jag sortera i min egen takt...

det finns det gott om... Men om man kör som en sopa kanske man inte skall ha personlig registreringsskylt? En frankesteinaudi som kryssar fram mellan filerna med noll koll på vad hans in- och utdykningar får för konsekvenser. so wath måste ha syftat på frågan "du har inte körkort va?". Får be snällt att träffa på nått sånt pucko om jag går över tiden för länge. Så mycket sammandragningar som jag fick när jag var livrädd för att det skulle smälla har jag inte haft hitills. Inget skönt alls kan jag konstatera.
Hoppas gubbaset få minst ett rejält ryggskott som straff.

blev hurtig och gick till simhallen igår... För det första höll jag på att frysa ihjäl på vägen eftersom det blåste isande vindar... Sedan var det lite läskigt att simma eftersom tyngdpunkten flyttat sig rätt rejält mot vad jag var van vid och det gick inte att simma så länge eftersom det började kännas obehagligt på gränsen till ont efter knappa tvåhundra meter... Så var det med den motionen... Bastun blev heller ingen hit eftersom jag hade för ont i ryggen för att kunna ligga ner och koppla av. Inte riktigt vad jag tänkt mig men jag skall göra ett nytt försök om ett tag och se om det funkar bättre då eller om jag skall ge upp projektet. Lyckades i alla fall knö in både mig och magen i en baddräkt utan att den sprack... Men det kändes inte så vackert att visa upp sig igår, speciellt inte med låren sönderrivna eftersom katten råkat använda klorna när han försöker ligga i knät vid datorn. Ofrivillig akupunktur kallar jag det för. ser för djävligt ut...

ibland märker man att samordningen på a-kassan inte är den bästa. Fick två brev idag. Ett daterat den elfte som efterlyser mina intyg på vad jag gjort sen sist och ett daterat den tolfte som meddelar att jag är handlagd och klar (och de har justerat min ersättning efter den senaste lönen och min heltid Halelejula!!! DET satt fint). Tur att jag råkade öppna dem i fel ordning så man slipper nojja för allt...
I ren glädjeyra har jag deklarerat mina kassakort (läge för särskrivning där?) men måste ju vänta till helgen är avklarad innan jag kan bli klar med första perioden.... Blir spännand eatt se hur mkt de tänker bråka för att jag jobbat? Förut när jag fick ersättning motsvarande deltid så var det en ren förlust att timvikariera eftersom de genast räknade ner min ersättning som straff..

En klar nackdel med att vara arbetslös är att man inte kan se fram emot fredagen som ett avbrott i arbetsveckan, alla dagar blir sig lika....  Dessutom kan jag lika gärna bli inringd som vikarie på helgerna med så man kan inte ens slappa och veta att telefonen håller tyst. Inte för att jag inte vill hoppa in och jobba men det här att aldrig kunna planera sina dagar blir lätt slitigt i längden.
Igår var jag överaktiv och hann både kasta ut julgranen och gå och handla. Idag siktar jag på att få ner resten av julsakerna - det är ju trettondag knut idag (och fredagen den 13.... hmmm!)
Känns inte som någon dag för större projekt idag hur som helst.
Få se hur vild bebisen tänker vara idag, jag har gett oss en kopp starkt kaffe så får vi se vem som flyger högst på det.. Verkar iaf som mycket av det där som "måste" fixas till krabaten löser sig. Kompisen visade sig ha oandade resurser så kanske är både säng och skötbord i hamn redan. vagnen har vi redan gjort upp om att vi skall överta och nått slags basgarderob finns ju redan hemma och ligger i tvägtthögen till någon dag jag känner mig mer som hemmafru. Kanske blir föräldrar av oss med så småningom? Men det känns väääääääldigt abstrakt just nu.

...eller också inte. Förmodligen det sistnämnda.
Ibland blir man oerhört besviken på människor som vägrar prata med en... Det hör väl iaf till grundläggande artighet att man kan besvara ett mail med förfrågningar om hur läget är nu för tiden? Fast med personer som bara verkar förmögna att ta emot meddelanden utan att höra av sig blir man ju inte SÅ förvånad när de aldrig bättrar sig. Däremot är jag oerhört besviken på en av medlemmarna i mitt gamla nätharem. Det var en vansinnigt intensiv kontakt och nej, inte bara snuskprat utan lite djupare diskussioner än så och så visar det sig att när man sedan är stadgad och mår någorlunda bra så var det tydligen inget kul att hålla kontakten... Känns oerhört konstigt när man faktiskt anförtrott en person så mycket och när man slutar gnälla över tillvaron så försvinner de. Kanske en orättvis bedömning men det är så det känns... Får ändå ge honom cred för att han fick mig att ha näsan över vattenytan de där året när livet var ett helvete och jag inte egentligen fungerade men bara fortsatte på som nått mekaniskt man vridit upp...
Lagom muntra funderingar över livet kanske men man kan känna sig lite ensam och övergiven när man går hemma hela dagarna utan att träffa folk, ligisten är inte mycket till sällskap även om man inte kan känna sig fullständigt alena när någon kickar en i magen så fort man försöker koppla av.
Nu skall jag återgå till att slänga ut julgranen. Vet att det är en dag för tidigt men jag har blängt illasinnat på den ett par dagar nu, den är i vägen!

När jag var ute och gick förut så blåste det genom märg och ben och nu håller ett envist duggregn på att få snön att sjunka ihop i ledsna små högar... Riktigt trist ute så jag tror jag håller mig inne resten av dagen
Har iaf fått bekräftat att mina järnvärden är låga nu, så här segt är inte normalt att vara när man är ledig (elle nåja, inte har ett jobb att sköta)
Har iaf fått skicka iväg alla arbetsgivarintygen till a-kassan så får vi se om de är nöjda eller om jag missat något litet papper de inte kan leva utan.... Känner mig som en sann pappersjonglör... Bläh! I övrigt tänker jag nog inte vara mer aktiv idag än att jag vattnar alla krukväxterna. Det känns duktigt nog *s*

Trodde att måndagsseghet var ett fenomen som hängde ihop med att jobba men tydligen kan det drabba en som arbetslös med. Känner mig bara håglös och olustig och orkar inte ta itu med något av alla projekt jag skulle kunna börja med. Tänker iaf inte mutera till hemmafru bara för att jag inte har ett jobb att gå till så min kvot för hemarbete var uppfylld när jag kört diskmaskinen idag...
Undrar om det är förkylning på G, fullt så här segt och hopplöst brukar inte tillvaron kännas när man åtminstone fått sovit ikapp någorlunda och sluppit stressa runt. Har till och med hunnit vara ute en hyfsad promenad med hunden och fått lite dagsljus... Kansek är det som är "felet"? En ljusöverdos+ frisk luft+ motion... förödande kombination...

Jag har börjat tröttna lite på flera av de här nya, hussade deckarförfattarna... Fattar inte varför Camilla Läckberg har blivit så poppis. Jag tyckte ju att redan den första boken "isprinsessan" var tafflig och ÄNDÅ har jag läst de två andra. Måste vara någon form av masspsykos?
eller är det bara jag som är grinig? Har svårt att hitta något att läsa nu som jag gillar, är liksom inte på humör för något känns det som... Skall läsa Reginald Hills nya tänkte jag. Lyssnade på honom på bokmässan och det var kul att höra lite bakomsnack - speciellt om de böcker som inte översatts till svenska men just på den här nya tar det emot. Har läst första kapitlet och är inte så sugen på att fortsätta. Blir så besviken när favoriterna inte lockar.
Annars är ju arbetslösheten ofta ett gyllene tillfälle att iaf hålla sig uppdaterad på bokflodens utbud. men just nu är det inte rolilgt..

Hoppade in och jobbade igår fyra timmar bara och det låter väl inte farligt men man kan lungt kalla det chhockartat att gå arbetslös och utan att behöva göra något i en vecka till att hoppa in på ett av de stressigaste pass jag haft. Märks att folk saknat biblioteket när det varit helgstängt... Vanligaste frågan var "har ni öppet idag"?" och det hade vi ju. Det kändes som det välde in böcker och man i princip bara skyfflade bort högvis på vagnar för att det skulle få plats med mer. Vi kom iväg på våra fikapauser med nöd och näppe men det var nog tryggare för omgivningen att vi fick våran koffeindoping ifred... Sista halvtimman hade det lugnat ner sig och man hann andas emellanåt men vid det laget var jag så trött och hade ont i ryggen så då var det liksom ingen idé att vara redig och börja sätta upp böcker.
Sambon hade iaf ordnat mat till jag kom hem så jag bosatte mig i soffan ett tag och började sakta återvända till de levandes skara...
tittade på "rädda menige Ryan" sedan. Jag har missat den förut och det var en lååång film med lite suspekt ljudläggning och man kan ifrågasätta trovärdigheten lite här och där under handlingens gång... Men likt förbannat börjar jag lipa på slutet? Måste vara hormonerna? Sedan såg vi slutet på "27 sekundmeter snö" som jag börjat titta på igår. Undrar om boken är lika seg som dramatiseringen?  Hela filmatiseringen var tre timmar och efter en kvart var både sambon och jag övertygad om VEM som skulle mördas och tämligen snart efter mordet så var jag beredd att sätta en slant på VEM som gjort det. Det stämde kan jag ju bara säga så det var onödigt att se klart. Sambons teori är att jag läst för mkt deckare eftersom jag var så säker på vem som mördat.. Mycket därför jag undrar om bokens ledtrådar är lika uppenbara... Men den har ju några år på nacken... kan ju säga att den INTE fisk mig att lipa på slutet.
Ägnar mig åt lite morgontortyr. Slog på radion och hittade en kanal som inte knastrar allt för mycket (mottagningen här är en egen historia) och där spelar de just nu "teeny weeny string bikini" och mer av samma stil... tror jag måste vakna till lite så jag orkar gå upp och byta till något annat... och äta frukorst! Det är nästan viktigare...

vete sjutton vad jag har drömt egentligen? förvirrat var det iaf, hade något att göra med citronparfym och någon som hade en björnskinnspäls. Ingen aning om varför det var så viktigt men nu börjas det väl med att behöva vandra omkring på nätterna istället för att sova. Har varit uppe vid fyratiden i natt och hade nog kunnat sova lite längre än jag gjorde om inte bärbara telefonen börjat pipa för att den ville bli laddad. Vilket irriterande ljud!!! 
Så nu får det bli datortid med katten som en urvriden trasa i knät. Hänger runt på fyra olika forum men så här dags på en helg har det ju inte hunnit skrivas något av intresse, iaf inte när jag var inne vid elva igår och läste det som var intressant då. Borde äta frukost men vet inte vad jag skall sikta in mig på, inte sugen på något. Speciellt frustrerande eftersom jag vet hur tvärsur jag kommer att bli om jag inte får i mig lite käk. Havregrynsgröt kanske? men det känns i präktigaste laget.
Ägnar nog en halvtimme - timme tilll åt att surfa runt. Möjligen i jakt på fina krukväxtbilder som kan få en att börja dräggla och skrika "vill ha" Hoyamanin har inte släppt bara för att vintern gått hårt åt sticklingarna och sedan så har jag börjat bli oroväckande intresserad av st Paulior. Det är ju egentligen en tråkblomma som jag inte lyckats hålla liv i länge i taget men nu har jag plötsligt några reafynd och två grönblommande sorter på tillväxt... Hur gick det till?

Har haft stor dramatik i mitt ena akvarium... Mina tre överlevande skalarer har tydligen växt till sig. Misstänker att två av dem har bildat par för den tredje har i princip fått stå i diverse hörn och ta emot stryk. Den är absolut störst men har ändå blivit hackkyckling. Trodde att den var död igår eftersom den formligen låg på bottnen men det var tydligen bara för att de andra två gav den en omgång om den försökte röra sig. Tyckte lite synd om den så idag har jag håvat upp den ur hörnet och släppt ner den i ett annat kar, Visserligen lite litet i längden för en så stor fisk men betydligt lugnare hoppas jag. (fast den har fått så mycket stryk att den är livrädd för småfiskarna i det karet med). Så påstår de att akvarium skall vara en rofylld hobby?
Måste dessutom göra vattenbyten i alla karen snart igen... Rofyllt var ordet..?

Jag tillhör en förlorad generation... Har aldrig lärt mig det där med handarbete ordentligt och det lilla som fastnat är väl mer tur än skicklighet. Fick telefonkonferera med mormor om vad den kryptiska stickbeskrivningen menade och nu har jag tagit mig förbi det partiet och då dyker det genast upp två nya obegripligheter.. Dessutom verkar garnet ta slut mitt i ett parti med läskiga minskningar av maskantalet så det gäller att ha tungan rätt i munnen... Blir alldeles för mycket krav på att tänka på vad man gör för att jag skall klara att sticka och se på TV samtidigt... Så som kompensation började jag sticka ännu en halsduk, den här gången i ett vansinnigt, illgrönt och luddigt garn som jag fyndat i en realåda Den är redan döpt till missfostret och jag kommer att bära den med stolthet! (Sambon däremot kommer kanske att gå på behörigt avstånd från mig om vi är ute bland folk... Jag får sticka en åt honom med *s*)
Mitt evighetsprojekt, en stor tröja i enkel modell och snabbstickat garn ligger på is nu igen... Det är bara andra gången jag tappat bort stickbeskrivningen (djädra vittror) och dessutom blir jag tvungen att repa upp ena ärmen eftersom jag bara läst början på vad beskrivningen sa och sedan körde på utan att kolla hur det egentlligen skulle vara. Kunde säkert duga som fejk men jag lär aldrig kunna göra en likadan ärm till... Så den får ligga till sig ett tag så får vi se. Om inte annat så får jag väl lägga locket på lådan och gömma alltihopa så får vi se om beskrivningen dyker upp då.

Jag varnade glatt kompisen inför besöket att jag är seg, trött och förkyld så jag kommer inte att orka vara så aktiv... orkade jag visst det tydligen. Vi sprang i femtioelva affärer igår och jag lyckades t. o. m. shoppa lite plagg till mig själv och inte bara små söta bebissaker. Nu har det stackars barnet åtminstone några komplement till den ärvda sjuttiotalsgarderoben. Undrar just varför man var så inne på frottedressar då? Inte konstigt att man är som man är när man ser vad de klädde på ett försvarslöst barn *S*
Fast idag har jag ont i fötterna och ont i ryggen, var tydligen lite mycket affärsspringade igår... och som tillägg var hunden och jag tvugna att traska en extrarunda efter att ha vallat kompisen till bussen mot stora staden. (hoppas du kom fram ordentlligt!) Fast väl hemma igen blev det ett par timmar på soffan (blev inte ryggen bättre av) men jag är fortfarande rätt färdig.
Nu lyssnar jag igenom mina Lars Demianskivor. Det är kul att hitta sin skivsamling igen när halva varit försvunnen efter flytten. Det roliga är att jag har nån suspekt skiva som såldes via nätet och innehåller några livespår av låtar som sedan finns på "sjung hej allihopa" och det är kul att jämföra.
Har fortfarande oerhörda problem med de däringa vittrorna. Saker bara är borta när de skall användas. I tidsags letade vi efter en bruksanvisning, de flesta sådana har vi lagt i en stor låda men nu är själva lådan spårlöst försvunnen! Fast just den bruksanvisningen vi behövde visade sig ha fått en egen plats i en garderob. (mycket logiskt?) MÅSTE ju vara vittrorna?
Nu skall jag ringa till min mormor och höra om hon kan hjälpa mig att dechiffrera stickbeskrivningen. Jag begriper verkligen inte hur det är meningen att jag skall göra! Blir ju så jobbigt när man måste räkna en massa och ha ordning på vilket varv man är på... Men jag har lärt mig liiiiiiite iaf. När jag var i trettonårsålderna sa jag till mamma att jag skulle gifta mig med en man som kunde sticka aviga mskor så kunde jag slippa de krångliga varven. Nu har jag lärt mig aviga själv för man kan inte vänta på sånna talanger i all evighet (och sambon har många färdigheter men just den tror jag inte att han klår mig i)

Jag tror att vintern hittat hit nu... Snön har fått ligga i snart en vecka och nu har natttemperaturen varit nere på minus sju (eller minus tio beroende på vilken termometer man skall tro på). Småfåglarna har hittat till mitt matställe och jag tycker att det är riktigt kul att kika på. Inte sett några märkvärdigheter hitills men här om dagen såg jag en häger - dock inte vid fågelbordet.

Det mest traumatiska med gårdagens besök på AF var att jag ttvingades sitta och vänta i en timme innan jag fick påanmäla mig igen. Tråååååååååååååååååkigt! Näst mest frustrerande var att där de väl lyckats plocka över uppgifterna från mölndal där jag var förut så har någon glömt att spara uppgifter så allt som de lagt in efter 2001 var borta. Hepp! Fick ett roligt litet lösenord som jag skall kunna använda för att lägga tillbaka uppgifterna för jag vet minsan att jag jobbat häcken av mig sedan 2001 och då skall det finnas med. Fast jag gör hellre deras jobb åt dem och blir lämnad ifred med jobbsökandet än att jagas runt och betraktas som paria bara för att jag råkar ha blivit arbetslös. Tycker inte att det är något brott att bli arbetslös men vissa arbetsförmedlare har verkligen den attityden att man skall straffas för att man inte har någon anställning. Nästa som kör den stilen skall jag erbjuda att jag kan ta hans jobb.
Nu har jag ringt och försökt få ett arbetsgivarintyg för det senaste vikariatet för man har ju inte bara arbetsförmedlingen som behandlar en som skit - man skall slåss med a-kassan med. De behandlar alla som presumtiva fuskare och är fullständigt oflexibla. Bara för att man skickat in sina arbetsgivarintyg för tre månader sedan skall man inte tro att de finns registrerade utan helst skall man skicka in nya varje gång man rör på lilltån... Min nya taktik är att skicka med ALLT i intygsväg jag kan uppbringa. Kanske skulle gå tillbaka till 2001 där med för att täta arbetsförmedlingens luckor?
Tänkte att jag skulle gå en långpromenad med hunden idag men han gick upp och la sig igen så det verkar inte som om han hyser stort hopp om att få vara med, han har väl vant sig vid att få sova ifred när både Lasse och jag varit på jobbet. Får väcka honom sedan så blir han nog nöjd om det händer lite. Katten däremot uppskattar att dörröppnaren är på plats. Vill man inte bli in eller utsläppt kan man sova i vadderat, uppvärmt knä och kräva mat när man känner för det. Förstår honom fullständigt, det livet kan jag också tänka mig.