morellens

H har varit på sin första bokmässa. Tror inte förra året räknas eftersom jag var rätt nygravid då. Hade vagnen med mig och garderade med bärsele. Tur eftersom det inte var länge i taget hon ville sitta i vagn. Gick mest när hon var sömnig men det var inte så stor del av dagen… Annars så ville hon sitta i selen och ha koll så hon kunde tjoa glatt åt allt folk. Hon tyckte att det vara vansinnigt kul och hade tefatsstora ögon hela tiden. Inte så lätt att ta sig  fram med barnvagn dock fast det var skönt att kunna lassa saker på den. Hade aldrig klarat mig med bara sele heller eftersom skötväska, napp mm skall fraktas runt.

Hann naturligtvis gå vilse femtioelva gånger som vanligt, blir så förvirrad och lyckas se samma monter femtielva gånger… Intressantast var när jag och Y skulle försöka hitta varandra. Visade sig att vi befann oss i var sin ända av mässan – Tack och lov för mobiltelefonen! Jag lyckades hitta henne till slut och vi hann kika runt lite gemensamt. Det var också en intressant upplevelse att försöka ta sig upp på övervåningen med barnvagn. Letade förtvivlat efter en hiss (jag behärskar inte konsten med barnvagn i rulltrappa) och hamnade i fel ända där vi iaf hittade en hiss som personalen fick skicka upp oss i , gick runt där uppe och gick vilse lite och dessutom var hissen ned rätt bra gömd den med… Man ser helt klart andra saker med barnvagn.

Rätt bra mässa eter omständigheterna. Såg bara två kändisar (jan Guilliou och Mark Levengod) men träffade en tre gamla kursare från BHS, en som jag arbetat med tidigare och ett par andra människor man måste hälsa på. Gick från nio till ett på mässan men då började det bli riktigt svårt att ta sig fram med barnvagn. Nästa år får det nog bli barnvakt men det var billigare att gå i år för man kom inte fram inne i montrarna med barnvagn och kunde således inte köpa en massa skit…. Fast en bunt tidskrifter blev det iaf. Lite måste man handla!

Maktskifte i en högkonjunktur, näst intill en politisk sensation? Men vad annat kan man vänta med en stadsminister som totalt verklighetsfrämmande missar väljarnas groende missnöje och deklarerar att allt skall fortsätta som förut. Lätt för Person att säga att sysselsättningsfrågan inte är viktig. När han lämnar sin avskedsansökan idag så innebär det inte en karens från a-kassan, eviga pappersexercisen för att skicka in rätt intyg och att ifrågasättas av arbetsförmedlare vars uppgift inte längre främst är att hjälpa folk att hitta jobb utan att övervaka så att ingen råkar ha fått en krona utan att skriva oändligt antal ansökningshandlingar. Det är inte kvallitet som räknas utan kvantitet. Strunt att du inte har läkarexamen, sök som hjärnkirurg ändå – då har du ju iaf försökt få jobb.

Jag har inte en aaaaaaaning om hur det kommer att vara att gå ut i arbetslöshet efter min mammaledighet men det jag iaf önskar mig är ett system som åtminstone ser det som en fördel att du iaf försökt jobba . Det måste ju vara mer lönsamt att faktiskt hoppa in som timvikarie. Inte som nu mest leda till att det krånglar med a-kasseersättningen.
Men Personlige Persson ser rätt nöjd ut för en som förlorat valet  och som fått folk som inte röstat på 30 år att gå till vallokalen bara för att göra honom arbetslös.

Förresten är de söta. Bara sambon som inte förstått det...

Jag är avundsjuk! Just nu är några släktingar iväg till Paris. Vi pratade ju om att åka dit på sambons semester men jag kände att jag inte pallade att ge mig utomlands med en tvåmånaders skrutta. Men ett återbesök i franska huvudstaden lockar. Vi panikturistade och klarade av alla sevärdheter på en dag när vi var nere på bröllop för C& J. Fick rätt ont i fötterna av det och Louvren skulle man ägna en hel dag. Inte bara springa förbi Monalisa (det intressantaste var att titta på alla som köade för att få se den på nära håll).

Jobbigast var att inte kunna någon franska. Även om vi faktiskt stötte på några som snällt pratade engelska med oss så skulle man iaf vilja begripa vad som gömmer sig bakom krumelurerna på menyn.

Föresten var det ett kul litet hotell vi bodde på. Klara ”fawlty towers”-vibbar!

Vad jag är trött på postkodslotteriet! De öser ut reklam och hos mig och många andra går den oöppnad rätt i soporna. Deras hysteriska spammande (om man nu kan uttrycka sig så om traditionell post) handlar mest om att jag väl inte skall låta mina grannar få alla pengar. Hmmm. Jag tror att jag struntar i om varenda granne skulle vinna – de har i så fall pyntat rätt mkt för att få vara med och leka.

Jag brukar inte vara så entusiastisk över polarn o pyrets kläder. H har fem plagg från den butiken och då är tre fådda och två reafynd. Idag var jag inne och kikade för att jag hade så TRÅKIGT och då har de underbara bruna byxor med snigeltryck! Vill ha!

Lägger inte mkt pengar på kläder till mig själv sen jag blev gravid (hur kul är det när man drar storlek tält?) och efter Hs födelse är det henne jag shoppar villt åt. Vi kan ju säga att det syns vem som har flest plagg i garderoben. Idag var hon blåklädd och alla sa ”han” om de inte redan kände tösen.

Fast nu vill jag shoppa mer. Snigelbyxor, söt body och grön höstjacka åt llilla H. Fast polarn o pyret är så DYRA… men snigelbyxorna lockar!

Det är svårt att hinna med nått nu. H är världens mittpunkt och skall ha all uppmärksamhet. Hon är mkt bestämd på den punkten. Roligast just nu är att tugga på delar av mamma, på de egna fötterna eller på vad man nu kan på tag i. Tand på G? En annan höjdare är att ”flyga” så både mor och far kommer att utveckla armmuskler av stål efter att ha hissat sin dotter vågrätt i luften oräkneliga gånger under dagen.

OM man hinner kolla runt på nätet när hon sover så har jag börjat läsa DN:s bokrecensioner i allt större utsträckning. Känns som om man måste upprätthålla nått slags koll även under mammaledigheten. (ledighet!?) Iaf så recenserades Niemis nyaste igår. Lät som om den får stå kvar på ”att läsa”-listan. Fast jag förstår inte varför kritikerna verkar så förundrade över hans temabyten. Jag tycker att allt har funnits med i hans dikter. Jag är rätt så stolt över att jag ”upptäckte” honom redan då, innan succén med ”populärmusik från Vittula”. Var kanske lite för ung för att fatta vidare mkt av dem (gick i högstadiet) men å andra sidan är det väl sällan man förstår allt så bra som just då? Iaf gör det att jag känner mig som om jag är beredd på det mesta när jag läser hans böcker. Rymdhistorien kändes väldigt bekant efter dikterna, måste läsa om dem igen snart. Poesi är ju bra för det kan man läsa lite i taget. En klar fördel om man försöker amma och läsa samtidigt. Pocket är att rekommendera i det läget. Lättare och inga vassa hörn så man kan luta dem lite lätt mot bebisen emellanåt.

Hatar ALLA anställda chaufförer och tågvärdar i hela kollektivtrafiken barnvagnar? De verkar tro att vi släpar omkring på dem bara för att djävlas med dem. Har träffat EN chaufför som glatt och positivt hjälpte mig med vagnen när jag skulle in och ut. Katten vet om han räknas eftersom jag kände honom lite från förr men eftersom det var min första bussresa så var det ju skönt att få lite hjälp den gången. Annars suckar de tungt och stönar när man ber dem hjälpa till, alternativt sitter kvar och låssas att de inte ser en så att någon av passagerarna skall hinna hoppa fram och erbjuda sig att hjälpa till. (Det körde onsdagens chaufför med).

ÄNNU värre är när de stänger bussdörrarna om vagnen eller om passageraren. En bekant hamnade rejält i kläm på en resa, vagnen och barnet klarade sig som tur var men hon fick ingen ursäkt av chauffören och efter att ha jagat västtrafik (värsttrafik?) fick hon kompensation i form av ett hundrakort (inte särskilt generöst).

För att inte tala om hur hopplöst det är att försöka åka buss med barnvagn OCH hund. Det är ett uppdrag för dem som tror sig ha starka nerver och då har jag ändå bara åkt en rätt glest trafikerad buss ut på landet. Skulle knappast funka att ta sig till kompisen som bor på en ort där jag måste resa rätt igenom Göteborg först och därmed byta minst en gång.

För att toppa den underbara servicementaliteten så kostar det mer än hundrafemtio spänn tur och retur för mig att åka till Göteborg plus att det tar en evig tid. Hittar man en tågförbindelse så kan det vara riktigt överkomligt och bekvämt men då är det ett undantag. Egen bil är både billigare, bekvämare och smidigare.

Och så undrar de varför folk inte åker kollektivt?