morellens

...i vardagen kan förundra en småbarnsmamma. Dottern sov nästan hela naten i sin säng och sambon o jag hade vår säng ifred... tänk, 90 cm var att sova på!  och desutom få sooooooooooova! Då blir man inte helt knäckt över attregnet fortsätter plaska ner så det är läga att börja snickra en ark. Hade allt det haär kommit som snö hade vi väl inte sett ut genom fönstren känns det som...
Idag skall vi nog börja rigga upp adventsstjärnor o julljus.

Idag körde vi ut till min mormor i hällande regn. Det är en rejäl biltur men jag timade in det med Hs sömniga period så hon sov hela vägen ut. Det läskigaste förutom vädret var att en tant försökte byta fil rätt in i mig innan tingstadstunneln. Hon bara blinkade o skulle svänga över o glömde den där detaljen med att se om det var några andra bilar där... Över huvudtaget så hinner man förundras över hur dåligt folk kör... och hur puckat det är upplagt med trafiken i och kring Göteborg. Alla skall in o trängas inne i stan antingen man vill till Göteborg eller bara passera.... o folk panikbyter fil.... Tanten ovan bytte dessutom fil ett hack till och kunde således lika gärna hållt sig i den filen hon startat från eftersom båda de faktiskt gör att man hamnar på samma ställe.
Hunden blev helfnoskig av lycka när han upptäckte vart utflykten slutade, han hade inte direkt varit entusiastisk över att åka så långt (kände hans förebrående blänganden i nacken där han satt i skuffen o önskade barnets vagn åt pepparn) han gav sig inte förrän vi hade gått till sjön och badat trots ösregnet. Barnt var fikamätt och envist. Hon knatade långa bitar av stigen för egen maskin vilket resulterad i många små oplanerade sittpauser eftersom det är milt sagt kuperad terräng. Men det var tydligen så spännande att hon bara nådigast lät mig hjälpa henne på fötter igen o så knatade vidare. Var riktigt imponerad av henne. sedan blev hon rejält trött o jag fick lov att bära igen men efter en laddnong pankakor orkade hon härja ett tag till. Gissa vem som somnade som en stock efter två minuter i bilen? (nej, inte jag... lyckades hålla mig vaken heeeeeeela vägen hem... )
Bilen uppförde sig iaf exemplariskt och skakar bara lite,  den föll inte i bitar på hela vägen.

Idag skall vi INTE gå till öppna förskolan... det är ungefär allt jag har bestämt så längt. Hs sociala fostran får lösas på annat sätt men jag vill inte byta förkylningar idag. speciellt inte som vi har haft en natt med tre timmars skrikande innan läggning och det sitter i även om det blev lite sovmorgon idag.
Måste ringa och fråga femtielva saker om dagisplatsen med. Måste ju nästan tacka ja till den för alternativet är att gå hemma utan pengar fram till sommaren och dessutom tappa SGIn.  lockar inte...
En fundering är om vi skulle ta en skogspromenad och kika efter lite lingonris, vitmossa och kottar till advent. Hunden skulle uppskatta det och det ser iaf ut att vara soligare och finare väder idag än igår.
Måste städa undan nån mer kartong idag, skulle vilja få fram lite ytor så jag med gott samvete kan sätta mig och pyssla lite. Dels har jag enpysselsats med hjulkortshjärtan från panduro som skulle vara fint att få gjord innan jul och dels har jag samlat på mig femtielva idéer till nya scrapLOs. Tyvärr skulle en del av dem kräva lite mer PSpillande än jag behärskar för tillfället men det skall väl lösas på något vis. Måste helt enkelt få tid att göra något kul igen bara för att mn känner för det.
Har iaf hittat en bok som jag orkar läsa mer än en sida, Explosivt byte av Janet Evanovich är kanske inte nobelprislitteratur direkt men den är underhållande i all sin fånighet...  Jag har varit så dålig på att läsa de senaste åren så nu är svenska översättningarna ikapp mig igen. En period läste jag dem på engelska för att det inte kom fort nog på svenska. Är det åldern tro?

Det blåser isande genom märg o ben och lite, lite snö från igår ligger kvar.
Är så less på att allt skall kännas motigt, jobbigt o trassligt. Vill ha ork att faktiskt njuta av det som är kul. Göra roliga saker o inte bara måsten.
Idag har jag tvättat, plockat leksaker och kört in ved förutom att promenera till gula lådan och lägga på en bunt brev (dags att skicka flyttkort även till dem som inte har mail). Men emellan grubblar jag mig hispig. Vad skall jag egentligen göra med mitt liv då? Har sökt ett jobb som jag uppenbarligen inte får, hade inte räknat med det heller men hade hoppas på att iaf få komma på intervju. Nu känner jag mig bara ratad... Det är så svårt att ladda om och söka fler jobb, tjänster som men kanske egentligen inte vill ha eller som man inte är i närheten att vara kvalificerad för. Men jag längtar ju samtidigt ut i verkligheten emellanåt. Funderar på vad jag skulle kunna jobba med utom bibliotek men det är bara blankt... det är ju det här jag faktiskt kan och ibland inser jag att jag dessutom är rätt bra på den (iaf när jag hamnar i rätt sammanhang). Vore ju skönt att dra in lite pengar med, föräldrarpenning är bra men det blir inte mycket att shoppa loss för.
Sedan fick vi besked om att vi inte får dagisplats på dagiset (ja, ja förskola heter det...) här förrän till sommaren men vi kan få i en annan ort i kommunen från januari och så stå kvar i kö här hemma. Morr! känns ju bökigt med tanke få att hon bara kommer att få gå fyra timmar om dagen. och så en inskolning till...
Nu skall jag gå och laga mat...  men just nu är jag som sagt så trött på att man får göra om samma saker hela tiden, varje dag, varje vecka och det är ibland knappt så att jag märker att det blir helg.

Sedan en vecka tillbaka är jag bilburen igen, hittade äntligen en bil som jag ville ha och inte var allt för dyr. Nu väntar jag bara på att den skall börja rasa ihop men hitills ser det inte ut att vara några hopplösa fel på den. Har beställt o fått nya vinterdäck som sambon fick äran att lägga på idag. Den är lite mysko i framvagnen men det kan vara bromsskivorna som är lite skeva eftersom hjulen satt lite löst när jag köpte den (hepp! vilket fynd? *s*) Nu är hjullagren åtskruvade igen
NU är jag iaf ägare till en mörkblå MB c-klass kombi med automatväxel. yiha! SÅ skönt att kunna åka till biblioteket när jag vill o inte vänta till L kommer hem. Sedan är det ju kul med två mercor på gårdsplanen med. Lite borgarbracka med "lantgods" o merrrrceeeedes?

När man har haft ont i ryggen o mest legat o tyckt synd om sig själv är det rätt skönt att må bättre... o vad gör man då? Går ut o bär ldor... tunga lådor! Som om det inte räckte med ett barn som gärna vill lyftas o hissas och bäras.
Så gissa om min rygg knotar igen?
Jag som kände mig vansinnigt duktig som fick ett ryck o bakade en massa kanelbullar igår. Borde nog ha nöjt mig med det och inte börjat en ny rond mot kartongkaoset. Fast det ser nästan ut som ett hem o inte som ett varulager nu. iaf tills jag släpade in porslinskartongerna. men det finns ett o annat i dem som jag behöver packa upp snart eftersom de hör till det panikpackade.
Funderar på var vissa saker har tagit vägen. Hoppas att de inte har hamnat i containern. Hittar dem inte nu men misstänker att vi kan ha flyttat dem till stugan eftersom det var längesedan jag såg dem senast. har inte ens nått minne av att ha släpat runt dem i sommras.
Annars sitter jag här o har bilångest igen. har kanske hittat en bil nu men sedan beror det lite på priset om det blir affär eller ej. Jag har en känsla av att  säljaren överskattar värdet lite väl mkt. Är en del att göra på den även om det inte är akut men då måst man ju ta hänsin till det när man funderar på vad man vill ge

dotterns 18månadersdag skulle firas med tårta, gäller att passa på att fira halvårsdagar... dessutom prickade vi ju in det så bra att hennes halvårsdag är samma som vår förlovningsdag... och som en av mina morbröders födelsedag (och bröllopsdag) man kan ALLTID ha anledning att fira!
H tjöt som en brandsiren när hon inte fick hugga in på tårtan direkt vid inköpet utan hennes stela föräldrar insisterade på att vi skulle hem o äta middag först. Sedan var hon inte SÅ engagerad när hon väl fick smaka...
Däremot blev inte fortsättningen av kvällen lika lyckad. sambon blev matförgiftad och var hemskt synd om större delen av natten...
I veckan har vi klarat av 18-månaderskollen på BVC så barnet är besiktigat o godkänt... hon var en solstråle mot sköterskan (tills den häxan satte en spruta i benet på henne - då föll hon i onåd) o vrålade förorättat när läkaren klämde på henne.
Är så vansinnigt spännande att vara morsa just nu, det händer saker från dag till dag. Nu har hon börjat skaka hand o säga "hej hej"... men fortfarande så är det inte så noga vilken hand hon sträcker fram o förresten kan det lika gärna duga att sträcka fram foten för att hälsa...

Imorgon firar vi ett o ett halvt år som familj. Känns som det på en gång rör sig om mycket kortare och mycket längre tid... I tisdags träffade vi en liten bebis*, knappt en månad gammal. har nästan svårt att minnas att H varit SÅ liten - Nu är det så tydlligt att hon inte är någon bebis längre. Kroppsformen har redan blivit den där lite kalviga, långbenta och ibland är hon så fruktansvärt förståndig så man blir förvånad. igår hjälpte hon till att duka! Det slutade visserligen med varsinn gaffel och alla knivarna på min tallrik men både jag och fadern var tillbörligt imponerad av hjälpen. det är fruktansvärt spännande att lyssna på henne nu föräven om hon inte säger så mycket begripligt så hör man att det börjar dyka upp saker som låter rätt. Hitills säger hon Där, tack, katt, papp (pappa)och mam... får hon tag i en telefon säger hon hej med *s*
Ångrar bara att jag varit så dålig på att skriva upp när hon gjort olika saker... Första tanden mins jag minsan när den kom men resten av gaddarna har jag missat att skriva upp ordentligt. Blir så suddigt efter ett tag även om det var stora händelser när de inträffade.
hittade mammas almenacka från 1974, hon var betydligt bättre på att skriva upp dom små milstolparna. bara att tacka så mycket för att jag if kan läsa om det även om jag har så mycket jag skulle vilja fråga henne om.
Hon hade skämt bort H nått fruktansvärt om hon bara hade fått chansen.


*Bebisen var jättesöt och hade jag inte varit så förkyld hade jag norpat den lite... men lite bebissjuk blev jag visst iaf. Är lätt att glömma bort vilket jobb det var *s*

Känns som jag håller på o skyfflar runt samma kartonger hela tiden o aldrig blir riktigt färdig.. Det kan kännas lite tröstlöst emellanåt men samtidigt vill jag inte kasta allt utan att gå igenom det. Har ju lådor som jag packade ner för fem år sedan när jag bara ville ha undan saker efter att mamma dog. Nu känner jag att jag ändå har en viss distans och orkar sortera det - men det måste få ta lite tid... Mycket minnen som kommer fram.
Men för tilfället känns det väldigt segt jag har varit rejält förkyld en vecka o snorar fortfarande men börjar få lite ork igen. Fast då har det ju varit en vecka när jag bara orkat ta hand om H och säremellan ligga däkad på soffan. Tack o lov för tvkanalen med barnprogram hela dagen! Innan var jag så bestämd över att inte använda TVn som barnvakt men nu köper jag mig några minuters lugn o ro. jag tror att det finns värre hot mot H än stimulansen från Tv och hon går däifrån när hon tröttnar.