Stormigt

Gnäll och gnöl… Jag är tämligen dödstrött och inne på min tredje kopp kaffe för dagen (ändå lyckas H sova, hon håller nog på att vänja sig vid koffein). Har sovit dåligt i över en vecka eftersom H varit förkyld och varit tvungen att i princip sitta upp när det var som värst för att kunna andas någorlunda när hon sover. Sedan kan inte pjoskiga morsan koppla av bara för att hon är mindre täppt utan ligger med ett öra på spänn för att ha koll på att hon andas. Var lite bättre i två nätter men så kom STORMEN! Inte för att det varit fullt så illa som jag befarat men det måste vara alla generationer av kustbor och fiskare som spökar. Jag blir väldigt rastlös och orolig när det blåser. Vill ner till stranden och vraka

Kanske har H ärvt det eller så är det tänderna  (blivande) som spökar. Man kan alltid skylla på tänder eller att de är i en utvecklingsfas när barnen är lite grinigare och sover sämre har jag lärt mig…. Iaf så har hon vaknat, gnytt och vägrat napp. Hon var ju HUNGRIG!  Sedan skulle sambon upp och ta sig till jobbet. Tog sin lilla tid att komma loss från lerig gräsmatta – var ju tvungen att parkera där eftersom man inte vill hitta bilen under ett träd på morgonen  - och spåren ser för dj-liga ut. Nåja, han kom iväg och jag somnade inte om. Det var ju nästan ljust! H sov vid det laget gott och jag kravlade iväg efter dagens första kopp kaffe och la mig att läsa en stund. Hann igenom en novell och börja på nästa innan H vaknade.

Nu har jag iaf fått H att sova en stund och egentligen borde jag också göra det men det finns så mkt som borde göras även om man struntar i sånt som tvätt och städning. Skall iaf betala räkningar nu när föräldrarpenningen kommit. Kul att bli av med pengarna direkt… fast det var inte SÅ illa som jag fått för mig så lite lugnare känns det.

Men saker blir sig inte lika efter att man fått barn. Inte ekonomi, relationer, vanor och så vidare.  Akvarierna får fungera med Darwins teorier om att den starkaste överlever och mina älskade hoyor lika så. Fick slänga fem sticklingar som var bortom all räddning och hittade ullöss (igen!) på en del andra. Bläh! Fast det hade väl gått  likadant utan bebis så där kan jag inte skylla ifrån mig.

Det innebär inte att allt har blivit sämre, vissa saker kanske men inte allt. Somt är bättre och annat inte men inget är sig likt. Fast hon är värd allt!


Mammas lilla hacker



Ring supporten, den här funkar ju inte!


Mammas lilla hacker







protestera mera!

Jag tycker att det är så tråkigt att alla kläder är så uppdelade i pojk- och flckkläder. Första månaderna gick det att hitta neutralare varanter även hos de stora kedjorna men nu skall det minsann synas vad det är för kön på bebisen. Irriterar mig mest på att folk automatiskt säger ”han” om dottern bara för hon har mycket blått bland plaggen i garderoben men jag kan känna en gnagande oro redan nu över framtiden. För var finns de praktiska, oömma käderna? Inte på tjejavdelningen. Där är det idel plysch och gulligull. Dottern får gärna prinsessklänningar om hon önskar det men de är fasligt opraktiska att ha på sig när man klättrar i träd.

Leksaksbutiken är ÄNNU värre, där är gränsen stenhård. Till och med Lego har blivit uppdelat i pojklego med häftiga maskiner och tjejlego med gulligull. Traditionella legoklossar gömms undan i ett hörn, det går ju att sälja så mkt mer om pojkar och flickor inte kan leka med samma eller ärva syskonens.

Fick tips om ett upprop mot denna uppdelning, gå gärna in och skriv under om ni håller med.

www.viforaldrar.se/upprop/



Min dotter - en hacker

Visserligen brukar det sägas att ungdomen är bättre på teknik än den äldre generationen men detta är löjligt!  H gillar teknik. Hon tuggar på mussladden, biter i musen så man plötsligt har öppnat ett nytt fönster med suduko i utan att man tänkt sig det och gillar att gå lös på tangentbordet. En blivande hacker kanske? Hon hittar tangetkombinationer för snabbkommandon jag inte visste fanns. Hon har ändrat upplösningen i explorer, trollat bort verktygsfälten och avinstalerat genvägen till webbläsaren från skrivbordet med några bestämda tangenttryckningar. När vi upprört frågar vad hon gjort säger hon nått som liknar ”fixat det” och sträcker sig efter fjärrkontrollen. Vi ber henne att fixa tillbaka men då flinar hon bara stort och glatt och hela hennes uppenbarelse säger att vad tror vi? Helt klart ett ämne för en hackerkarriär redan vid fem månader.


hu-så-hemskt...

Idag har hela familjen (minus menageriet) varit på hu så hemskt-mässa (hus och hem) på svenska mässan. MYCKET folk var det. Fick köa för att komma in men det gick någorlunda smidigt. H var överlycklig och tjoade åt allt folk. Hon tycker att det är vansinnigt kul med stora folksamlingar (undra vem den ungen är släkt med?). Jobbigast var att se till att hon inte klämde på främmande farbröder. Hon satt i selen och ryckte en i kavajen innan jag hann stoppa henne men han tog det med ro. Var inte så mkt att se egentligen men vi släpade hem några kilo broschyrer och jag köpte lite tidskrifter. Gillar ju att läsa tidskrifter men läser ut dem så fort att det känns bra om man kan få dem billigt. Blev lite tungt att släpa runt på allt men vi var ju två som kunde bära. Bättre att inte ha vagnen med också, nu kom man ju fram mkt smidigare än på bokmässan men det krävs teamwork för att det skall funka att bära runt på nått mer än bebis ett par timmar. Var mkt ömfotad när vi klarat av hela mässan trots glasspaus och  ammningspaus.

Konstiga saker folk köper förresten… Många fyndade konstiga konstgjorda buketter, det behövde inte jag.

Vi försökte åka up i Gothia Towers skybar för att äta deras svindyra räkmacka men det var för mkt folk så vi orkade inte vänta. Vågade som vanligt inte åka ner i den otäcka glashissen så det var tur att det finns alternativ. Hamnade på en helt annan restaurang på södra vägen och råkade käka trerätters middag. Är proppmätt och mkt nöjd. H satt i barnstol halva tiden och tuggade på papper och sin leksak för att hålla henne distraherad från bordduken. Till efterrätten fick vi mangosås så även H har nu debutätit på restaurang (även om mkt hamnade på duken).


Mat och saker att äta

Märkligt det där att man faktiskt lär sig att äta… H har inte riktigt greppat det där med hur man handskas med en sked puré… hon vänder runt den i munnen med tungan och det mesta åker ut igen.  Gröt går rätt bra men det har hon tröttnat på och majspuré var bland det mindre äckliga vi försökt lura i henne men skeden är väldigt intressant så helst skall hon sköta det själv. Sked kan inte bara stoppas i munnen. Den kan läggas på kinden, dras över öra, öga och  under hakan. Gärna med ordentligt med kletig mat i. För bästa effekt skall man även använda fingrarna. Först känner man ordentligt på maten i skeden (kan medverka till att man lyckas försnilla lite av den där så kallade maten), därefter stoppa fingrarna i munnen och peta ut mat som faktiskt nått dit. Denna kan sedan fördelas över omgivningen.

Gissa om det blir tvätt/bad efter maten här?

Saker som föräldrarna äter är alltid intressanta. I fredags försökte hon snatta våra pitzabitar och hon vill gärna försöka sno glaset man håller i och pröva att dricka. När hon får ett tomt glas kämpar hon hårt med att imitera hur hon sett oss göra och när hon dricker ur sin pipmugg så blir hon förvånad när det kommer vatten och spottar ut det. Vatten är ju till för att plaska i och möjlligtvis husera fisk i.


RSS 2.0