En spricka i kristallen

Försöker emellanåt läsa ikapp "snackisarna" som alla skulle läsa en period även om jag inte hann det just då. Att intresset för Cecilia von Krusenstjernas bok var så enormt tror jag till stor del beror på att folk var ivriga på att få Gyllenhammarskvaller, det är ju en roman och inte en självbiografi men folk förväntar sig snaskiga detaljer iaf. Lite kul med att känna igen vissa platser i Göteborg och dess omnejd som döpts om lite lagom mkt för att man skall känna igen dem iaf om man har lite lokalkännedom.
Egentligen kändes det logiskt att läsa den här efter Gardells bok, även här handlar det till stor del om strävan att vara till lags, att försöka få andra att tycka om en till den grad att man försöker utplåna sig själv i sin strävan att lyckas.

Juni och juli är körda!

Rent vädermässigt altså... Finns ett visst hopp för slutet av juli och hur augusti artar sig avslöjas imorgon. Iaf om man tror på den gamla bondepraktikans metoder. "Urban, Villhelmina och Beda skola sommaren leda" Dvs som vädret bllir dessa dagar kommer sommarens väder att bli

Att bo på varandra

Eftersom sambons syster och hennes snubbe letar hus så har vi hängt med och kikat på en del, lite kul är det ju också att kika på hur utbudet är för lite större bostäder... Iaf har jag börjat grubbla på den mänskliga flockinstinkten. Hur sjutton kommer det sig att man lägger husen så tätt? Kan förstå det på sånna ställen som Stureby i Stockholm där folk gärna vill bo och de stora villatomterna styckas av till frimärken som knappt rymmer huset. Förstår att efterfrågan gör att man bor som packade sillar även om jag aldrig i livet skulle vilja bo så själv. Men varför i herrans namn bygger man huse i knät på grannen när man har åtskilliga kvadratmeter att välja på? Tittade på hus mitt ute i ingenstans och då har man byggt hus tjugo meter från grannen typ... Om man är så rädd för att vara ensam kanske man inte skall bosätta sig mitt ute i skogen? Jag förstår verkligen inte mig på det...

Mammamaskin

Fick ett SMS från Y imorse; "har mammamaskinen startat för dagen?"
Hann aldrig svara på det man kan meddela att mammamaskinen inte stängs av, den går möjligtvis ner i stand-by-läge kortare stunder (dåligt med det i natt så vi tog oss en tupplur på soffan under eftermiddagen) men har hela tiden parabolanternner beredda för att uppfånga minsta pip....
Mammamaskin var annars rätt träffande för tillståndet de här första veckorna, man matar, byter blöjor och bär omkring på bebis större delen av tiden. Ibland kan man få kortare pauser för att hinna gå på toaletten, få i sig nått slags mat-aktigt eller kanske plocka ur diskmaskinen (har man riktigt tur hinner man plocka i skitig disk och starta den igen - då har man en effektiv dag) Idag hann jag precis fixa alla räkningsbetalningar innan dottern vaknade med ett illvrål. Är man varm, hungrig och har hela blöjan full så vaknar man inte på gott humör....
Skall bli oerhört intressant att se när förskingringskassan skall utreda min föräldrarpenning (och gärna betala ut den med tack!) De har inte ens begärt intyg på min nya inkomst och jag tänker inte finna mig att få ersättning baserad på deras senaste uppgifter om mig - från 1999, rykande aktuellt!

Jenny

Igår köpte jag Jonas Gardells nya bok, vanligtvis brukar jag inte köpa skönlitteratur förän den kommer i pocket men det här ville jag inte vänta på. Den är ju en fristående fortsättning på "en komikers uppväxt" och "ett UFO gör entre" och även om jag inte tillhör Gardells generation så är det tillräckligt nära för att man skall känna igen sig. Oavsett tiden så kan man känna igen sig i skildringen av uppväxtens kkänsla av utanförskap, att inte höra till och kanske i sitt stilla sinne konstatera att man iaf kom lindrigt undan den tid av grymma hierarkier som skoltiden utgör.
"Jenny" känns lite lösare än de andra två, kanske för att den är så mkt mer koncentrerad än de andra två, här är det egentligen bara en historia som berättas, den om vad som egentligen hände Jenny veckan innan skolavslutningen och varför det blev så. Det är stundtals rätt vidriga saker som beskrivs och ändå så lyckas Gardell få det att kännas hoppfullt i slutet. Om livet suger så sug tillbaka....


Alternativa namn...

Jag och Y hade många roliga diskussioner under vår Boråstid. Bland annat så skaffade vi oss var sitt "indiannamn" och jag blev Kliar små grisar" efter att ha kliat en liten gris på djurparken så effektivt att den välte  över på sidan för att få magen kliad. Som liten kallades jag Myran och däremellan har man haft ett och annat smeknam och några öknamn med (oavsett vad man gillade det). Nu har jag fått ytterligare en identitet. Jag är kort och gott "maten". Iaf vad dottern anbelangar. Pappa är inte alls lika intressant eftersom allt snuttande på honom är totalt meningslöst.
Lite ovant att så totalt vara inställd på att serva någon annan. Nästan som en nyförälskelse där man vill vara den andra till lags till nästan vilket pris som helt. (i det här fallet sömnbrist, ringar under ögonen och ömma bröst) men vad får man tillbaka?
Jag som aldrig sett mig som barnkär och som allvarligt funderade på hur sjutton man umgås med en bebis finner mig plötsligt ha utvecklat mammaradar så jag hör ett gnyende innan hon ens börjat på allvar och kan hitills oftast räkna ut vad hon menar. Iaf så länge hon själv vet vad hon vill.  Lite oväntat men skönt att det ändå känns någorlunda tryggt... och att amma en gång i timman innebär ju också att man får gosa lite på köpet. Titta på bebis är intressantare än att titta på akvarium (speciellt som akvarierna har bestämt sig för att det är dags för kollektiv algblommning i vårsolens glans)


Vit som marmor

Carina Burmans böcker är rätt speciella upplever jag det som. Tror att man antingen gillar eller inte när det gäller dem och jag är väl tillräckligt mkt litteraturvetare för att tycka att de är roliga? Eller så är jag för lite litteraturvetare för att fynka på näsan?
Nu när 1800-talsdektektiven och författaren Euthanasia Bondeson som hon presenterade i förra boken "babylons gator" dyker upp igen är det för mig ett kärt återseende. Jag gillar verkligen den omständiga och lite självgoda tonen och även om mördarens identitet inte är ett lika stort mysterium för läsaren som för detektiverna så känns inte läsningen som bortkastad tid.


http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9100111902&s=1

en dag i taget

I morgon har man varit morsa i hela två veckor...
På nått sätt vänjer man sig väldigt fort. Livet blir lite lättare när man anpassar sig till att man fått en liten igel som gör att man får vara glad om man kommer längre än soffan på dagarna. Men hon är himla snäll och inte ens de värsta utbrotten har varit så illa hitills... bara att snällt be om att fortsatt slippa kolik och annat kul.
Vi velar fortfarande om namnen, tilltalsnamnet är spikat så det blir en liten Hannah (efter mormor som inte fick vara med och träffa sin dotterdotter) men andranamnen har visat sig vara lite svårare. Tur att man har tre månader på sig innan man måste skicka in det man bestämt sig för.
Annars är det mest actionbetonade som inträffat hitills att jag fått ett fästingsbett... Jag som knappt varit utanför dörren! Får väl tacka katten för det. Har inte hunnit "lusa av" honom varje dag eftersom jag haft händerna fulla. Har ett sällsynt fint märke efter odjuret nu men det var bara att avvakta en vecka.
Som om det inte räckte med trilskande tuttar och sömnbrist?
Fruktansvärt blödig blir man visst med. Såg terminator 3 här om dagen... kan inte riktigt släppa slutet där. Vet inte om hormonstinna, ammande mödrar skall få se filmer om domedagen? Är iaf bra jobbat att få ihop en intressant film som del tre i en serie även om specialeffekterna tenderar att få mer utrymme än handlingen....

en hel vecka

jag har överlevt min första vecka som mamma.
Det är en sak att fira! Även om man förvandlas till mjölkbar och bajsblöjbytare så är det ändå mysigt på nått vrickat sätt tycker jag. Fast det där med nattsömn saknar man ju när man börjar tro att tre timmar i taget är något at skyta med.

majbebis

Andra maj kom hon. Det visade sig vara en liten tjej och när hon väl bestämt sig för att det var dags hade hon rätt bråttom ut. Verkar vara den lugna sorten så länge hon får som hon vill

Sköna maj välkommen...

Nu är det defenetivt att det blir en majbebis iaf... så det fick jag iaf rätt i. Men jag är så vansinnigt nyfiken på vem det är som är på G. Har ju fortfarande inga teorier om det blir en tjej eller kille... Hitill har de allra flesta gissat på tjej men vi får väl se vem det är helt enkelt. En mkt bestämd person är det redan. Tycker inte om barnmorskans genoklämningar och har idag protesterat ivrigt mot alla sammandragningar... Kommer att bli hårda duster med tänka på att barnet i fråga stammar från en gedigen samling envisa tjurskallar på bägge sidor och dessutom kommer att födas i oxens stjärntecken.

RSS 2.0