bokmässa och kartonger

På grund av stressen kring husförsäljning och allt så blev det ett bokmässebesök inklusive barn på torsdagen. Gör att man ser andra saker än vanligt tror jag. H tyckte inte att det var nån höjdare förrän hon fick komma ur vagnen och galloppera iväg. tre varv runt egmonts monter innan hon ens övervägde att riva ner något. Det var rätt svettigt så vi fick ta igen oss ett tag i lekhörnan. Fördelen var att man kunde lassa allt man samlade på sig under Hs vagn. Det var bra eftersom jag köpte ett par kilo tidningar. Skulle ju inte ha fler böcker eftersom jag blivit lite trött på att gå igenom alla flyttkartonger.
Sedan kom Y på kvällen, trevligt med besök även om vi var lite sega på fredagen o mest satt bredvid varandra med varsin dator och pratade. Det räknas nog som att umgås?
Lördagen gick åt till att städa ur gamla huset. Vi hann inte riktigt färdigt men nu är det inte så mkt kvar. Lite irriterande var att jag uppenbarligen bestält en för liten container. Vi toppade den rejält o ändå är det saker kvar som borde hivas... Känns lite tröstlöst emellanåt så vi bestämde oss för att skita i resten o åka hem. Är rätt mör idag så det får nog stå ifred. Önskar att man kunde be någon annan att samla ihop det o komma hit.... fast flyttstädningen slipper jag iaf fixa, den har jag lejt bort. Lite skönt att iaf känna att vi slipper stå o slita med det.

ibland liksom hejdar sig livet ett slag...

jag har stressat så att jag är på gränsen till sammanbrott.... men jag tänker inte gnälla så mkt över det.
Igår fick jag veta att en av mina nätbekanta, en av dem jag pratat bebis med sedan vi alla gick o väntade på våra guldklimpar, förlorat sin son. Plötsligt bli de flesta av mina problem rätt futtiga. Fortfarande jobbiga men inte olösliga, int oåterkallerliga. Jag kan inte ens föreställa mig hur de mår för bara tanken på att förlora H gör mig iskall. Han var bara några veckor äldre än H och jag hoppas att de får all tänkbar hjälp med att ta sig igenom detta. det är ju nu man märker hur underligt det är med nätbekanskaper. På forumet har vi delat med oss av glädjeämnen o bekymmer men nu kan man inte göra något, bara hoppas att möjligheten att skriva av sig skall ge ett andningshål. Alla våra tankar har gått till dem och plötsligt blir det inte så jobbigt med en unge som gnäller för att tänderna gror eller som testar vad som händer om mar sticker åt andra hållet när mamma säger "kom hit". Vi får oss en läxa om vad som är viktigt, att de vi älskar finns hos oss o mår bra. Och jag har gråtit större delen av dagen för att livet kan vara så djävla orättvist ibland.

shoppingabstinens

gahhh!
surfar runt på näthandlar för kläder, böcker och pyssel.
Jag har inte råd att shoppa nu... inte tid att pyssla heller egentligen o isf borde jag göra nått med det material jag redan har. Idag har jag gjort två LOs... på nio månader. Inte så produktivt direkt. Rätt många idéer som gror men tid ork o inspiration tycks aldrig infinna sig samtidigt. Chansen för att få något gjort ökar kanske nu när inte allt ligger nedpackat längre...
Å så vill jag åka till Ullared! Det är nästan försvarbart i teorin. Behöver bunkra vinterkläder åt hela familjen... men den här måndaen är det alldeles för mycket räkningar. Brrrrrrrr (ryser bara jag tänker på det).
Om jag får jobb o börjar tjäna lite pengar (med betoning på lite för bibliotekarie är ingen större hit lönemässigt) blir det nog skillnad. Inblillar mig att jag inte skall hinna slösa så mkt då - fast å andra sidan så finns ju webbshoppar för det mesta

invasion, reflektioner, skitväder och promenader

Sambons pappa fick ett ryck och körde ner från kungliga huvudstaden för att hälsa på i tisdags.  Upptäckte hur mycket det betyder med ett stort hus, nu kan man faktiskt ha gäster utan att hemmet känns hysteriskt invaderat. Lovar ju gott inför Ys besök nästa vecka. Då får vi se om sambon tycker att det är lika skönt att kunna få vara ifred emellanåt. Y och jag blir nog en våldsamt eneverande kombination redan i nyktert skick. Det brukar sällan vara nån mer än vi som förstår hur vansinnigt roliga vi är men arför bry sig.
Fick kavat iväg med "svärfar" på en rejäl promenad i onsdags för att visa lite av omgivningarna och av bara farten har det blivit promenader både torsdag o idag. H somnade i agnen igår o sov i tre timmar - då blev jag tvungen att gå och kolla om hon andades. Blir bara så trött på hur hunden totalt glömmer bort hur man går i koppel.  Skall inte behöva börja varje promenad med en diskussion om den saken men jag får väl skylla mig själv som låtit honom slarva när vi började med vagnspromenader.
Skulle vilja blogga mindre gnäll o mer roliga saker men judt nu känns det mesta gråtrist-trött... är väl sömnbristen som tar ut sin rätt men ochså hela grejenn med bostadsbyte drar upp en massa. Var nog mycket under de där jobbiga åren från mammas diagnos, sjukhusvistelse, bortgång o kampen för att gå vidare som bara trycktes ner och stuvades undan för att jag ens skulle orka. Nu kommer det tillbaka när jag river i flyttkartonger och jag blir trött, ineffektiv och måste släppa allt för att gå och lugna ner mig.
Skitvädret gör väl sitt till... trött på regn och gråväder. Vi har flyttat för nära Borås brukar jag säga ibland men det har regnat lika mkt på andra stället med så den teorin håller nog inte

möblera mera

Nu hittade jag ÄNTLIGEN påsen med "pluppar" så nu kan jag börja plocka in böcker i bokhyllorna. Måste förå mig till nått slags rensning med... Kan inte ha en halv biblioteksfilial hemma, måst vaska ut guldkornen. Men det är svårt.
Surfar IKEA för att fundera över andra förvaringslösningar. Ibland önskar man att man hade råd att slänga o köpa nytt... men jag är rätt dålig på att slänga. Jag är ett strålande exempel på teorin att människan härstammar från hamstern. Ibland får jag ett ryck o kan kasta... men det svider... sambon kan kasta det mesta, ibland bär jag in igen *s*
Skall iaf sortera undan sånt jag vill spara av sentimentala skäl men som kanske inte måste tas fram o klappas på så ofta.

nervös väntan

Egentligen borde det väl inte vara jag som får fjärilar i magen av budgivningen? Det är ju jag som är säljare och inget är ju säkert förrän pappren är påskrivna. Det kanske är de sista resterna av separationsångest? Även om jag vet att huset är för trångt för oss och att det är minst lika mkt job med det som det vi har köpt så är det ju ändå där jag växt upp. Fast å andra sidan var det skönt att komma dit i helgen och känna att jag inte längtade tillbaks även om det var lite sentimentalt...
För att skingra tankarna gick jag skogspromenad med barn o hund. Hunden badade i varje pöl och dike. Barnet kinkade och ville bli buret för det var för jobbigt att gå bland bärris och pinnar. Såg tre sorters svamp men jag kunde bara idenifiera en. Ingen idé att plocka dem när sambon är svampskeptisk.
Nu skall vi lägga oss för en middagslur - eller jag tänke försöka läsa lite - och sen får vi se vad vi kan göra åt kartongkaoset. För SÅ nervös att jag hellre reder ut det är jag inte, inte ännu iaf.

motgångar i vardagen

Ibland känns tilvaron beströdd av små hinder... Inte tillräckligt allvariga för att man skall tappa allt men irriterande som att försöka köra rollerblades på knagglig asfalt.
Alla "plupparna" (eller vad man skall kalla de små stiften som skall hålla uppe hyllplanen i bohyllorna) är väl dolda någonstans i kartongkaoset. Så böckerna får bo i kartonger ett tag till (utom dem som barnet plockat upp o strött över golvet)
klagade ju över kollektivtrafiken efter att ha misslyckats med at tåka buss och avrundade dagen med att köpa bröd som visade sig passera best föredatum samma dag. *morr* Man tror liksom att de skall ha lite koll hos de stora kedjorna och att man inte skall behöva vara så vaksam som i vår lilla skruttaffär.
Tänkte sätta mig o scrappa lite, trots all stress var det inspirerande att gå på pysselmässa o kika MEN jag kan för mitt liv inte hitta korten... de är nedpackade nånstans naturligtvis. Fotoskrivaren är inte inkopplad så det är en bit kvar tills jag får nått att scrappa med. Suck!
Inga stora saker men rätt irriterande, speciellt när de klumpar ihop sig...
Nu skall jag göra ett tappert försöka att laga till en lammstek som fått ligga i ett hörn av frysen o skämmas tills jag vågade mig på den. Gå den också åt pipan får vi väl äta gorbys eller nått - o chips *s*

mässfall

jag skulle rymma från familjen och gå på pysselmässa aldeles själv (ja, några andra pysslare skulle väl dit med...) Egentligen var planen att jag skulle gå med C men hon fick förhinder så jag skulle åka in, gå på mässa o sedan bli upphämtad av sambo o barn. Gick ju inte så bra. Först visade det sig att det dröjde en timme tills det gick någon buss till stan när jag var redo att åka och när jag stod där o väntade kom det först en buss o körde förbi alla vid hållplatsen o sedan en som stannade men vägrade öppna dörrarna  för den var fullsatt... Morr! nu är jag verkligen trött på kollektivtrafik... bestämde att jag väntat länge nog (för i tid var den ju inte heller) och ringde sambon. han fick packa in barnet o hämta mig för vidare färd mot stan. Tyvärr visade det sig att han glömt kvar jackan i hastigheten så det var inte så mkt mer att välja på än att de gick med på mässan (där det inte blåste halv storm)
Kändes lagom kul att betala entre för honom när jag dels ville gå i lugn o ro och han inte hade minsta lust att gå på mässa. Naturligtvis tröttnade bågge medföljare raskt på den lilla pysselmässan o tjatade på mig om jag inte var färdig snart... det var jag egentligen inte men jag fick stessa igenom några montrar, gräva i en rolig fyndlåda och handla lite nödvändiga pryttlar. Till nästa gång skall jag komma ihåg att lämna sambo samt dotter hemma enligt planen och att ha med mig lite mer kontanter så jag inte behöver missa sånt jag skulle vilja köpa bara för att jag inte hunnit ta ut pengar. (det var ju min plan att jag skulle ha gjort det på väg från bussen till mässan.
Har iaf spanat in lite som jag vill köpa vid tillfälle.

tröttmössa

Hade jag fått välja hade jag sovit en timme till... men katten ville ha frukost o väckte barnet som hade sovit alldeles färdigt. Inte förhandlingsbart så det var bara att kravla sig upp ur sängvärmen. lite ruggigt nu på morgonen, har nog varit på gränsen till nattfrost ute så ännu en punkt dyker raskt upp på "att göra"-listan. måste ta hand om alla krukväxter på sommarbete innan de fryser ihjäl. Förrförra sommaren var jag för lat o offrade nästan hela pelargonsamlingen. det svider lite att tänka på men då var jag för trött för att orka bry mig
Är aningen mör efter gårdagens tripp till stora staden. Först en riktigt rask promenad för att hinna till bussen och sedan affärsrace. Affärer var sidigt när H väl gav upp o somnade. Innan dess hann jag iaf prova skor på damen. Så nu är hon ekiperad med både vinterkängor och höstskor. Hon kan inte gärna springa runt i sina fina vita sommarsandaler in i november även om vi lyckas få henne att behålla skorna på. fina, röda vinterstövlar blev det till slut o H har redan hunnit riva upp dem ur påsen och provgå nu på morgonen.
Kikade på soffor och det mesta var värdelöst, IKEAsoffan fanns dock kvar.... den kommer att ta upp hela rummet men det är bra, då kan man bo i den med gott samvete. Vi blir tvugna att bo här läänge för jag tror inte att man vill flytta på den i onödan *s*
Blev iaf seg av alla äventyren. Idag kravlade vi oss upp, pottade barnet och klädde oss för frukost. Rutiner som jag kan göra halvt i sömnen.. trodde jag iaf... men när jag lyfter ner barnet efter frukosten o hon kravlar upp i knät är hon aldeles blöt i baken. misstänkt blöt som om blöjan läckt... en snabbkoll visar att jag har GLÖMT SÄTTA PÅ NÅN BLÖJA! Tur att jag inte hönsade till det så igår när vi gick på stan *s* Bara att byta byxor på barnet o den här gången kom blöjan på.
Är lite stolt över mig. Gick en sväng på panduro utan att behöva handla något... De papper jag spanat på i katalogen kändes inte alls lika intressanta live. Förresten är det pysselmässa i helgen, då kan jag klämma på stämplar och göra upp planer på allvar. Förmodligen shoppa lite med. Inte för att jag har råd med några utsvävningar men ett par papper till slinker säkert med hem

sofliggare

tänk att det skall krävas planering som inför ett fältslag för nått så simpelt som att bli soffliggare igen? Vi vill passa på at byta upp oss o skaffa nån bekväm jättesoffa att dega i när man får pausa från allt renoveringskaos. Eftersom vi hitills använt mina fådda skinnsoffor som var begagnatköp redan när jag var bebis och som bott hemma hos såväl mormor morbror och mamma innan jag haft dem så kunde det kanske vara trevligt med nått nytt. Speciellt sedan vi akutkapade tresitssoffan till en tvåsits när den höll på att ge upp... Man saknar verkligen det där med att kunna ligga raklång i soffan o läsa. Visserligen har jag och H lycks sova ett antal ammningstupplurar på soffan förra sommaren men bekvämt var det aldrig.
Vi sa redan då att det skulle bli nya soffor om vi flyttade, nu har vi flyttat. Golven är nyslipade och gammelsofforna skall ner i "gillestugan"/fiskrummet så man kan häcka där och sitta bekvämt om man vill mysa vid öppna spisen i vinter. Vi har spanat på en IKEAsoffa i skinn men den finns inte med på hemsidan så vete sjutton om det bara var nån provmöbel vi förälskat oss i? Skulle vara rätt typiskt... Nu skall vi iaf se till att ta en eftermiddag till att besöka skinngruppen eller vad de heter (de med soffor på taket mot motorvägen förbi Mölndal, sofforna där Kurt Olsson intervjuade folk). Sist vi kikade där konstaterade vi att sofforna var snygga men stora, skulle knappt få plats med en fåtölj i gamla vardagsrummet kändes det som. Verkar sunt att kolla igen nu när vi vet vad vi har att möblera... och så kanske en sväng till IKEA igen för att kolla upp soffan vi spanat på. Lär inte bli gratis på något av ställena men jag känner att våra poängfåtöljer från det stora möbelvaruhuset är en nödlösning. Jag skulle verkligen  vilja ha bekväma armstöd om jag nu inte får vara soffliggare.

the art of detection

blir fortfarande lite stolt när jag lyckas läsa på orginalspråk. är ju bekvämare med översättningar men samtidigt så kan ju en dålig översättning sabba otroligt mkt. Dessutom är det ju så att långt ifrån allt översätts. det var den senaste insikten som på allvar piskade mig till att börja läsa på engelska. Jag hade läst Laurie Kings drottningfällan och uppföljaren det monstruösa kvinnoregementet och älskade hennes sätt att använda sig av Sherlock Holmes men låta honom få en kvinnlig partner, jämnbördig i slutledningsförmåga. Kom på att det fanns oöversatta titlar i serien och började tog mig igenom dem i rask takt. Nu har jag nått det stadiet när jag ivrigt väntar på att det skall komma ännu en del och att den skall ges ut i pocket.
i väntan på en fortsättning köpte jag the art of detection samma författare men en del i en annan serie, den om polisen Kate Martinelli. Även där har de första delarna översatts till svenska. Den här gången har hon låtit Sherlock Holmes få en roll även i denna serie. En Sherlock Holmesexpert hittas mördad i en övergiven kanonbunker och varken mördare eller motiv kan hittas utan en slingrande utredning (blev inte mkt till deckare annars*s*)Ett mansuskript som skulle kunna vara en tidigare okänd Holmeshistoria visar sig ha oväntade paralleller med fallet
Så vad tycker jag då? Nja, jag har inte varit nått större fan av Holmeshistorierna i orginal, tycker långt bättre om Kings variant av honom. Fast jag är intre intresserad nog att verkligen uppskatta en historia som så totalt kretsar kring Holmes själv - iaf är det vad jag misstänker. Jag börjar tro att jag är för inkörd på just hennes Mary Russel serie  för att riktigt uppskatta henne. Rller så har jag fortfarande en grinig period.


vådan av dammsällskap

Nu har vi slipat golv i tre rum. eller vi och vi... är nog mest sambon som slitit med vrenskande slipmaskiner och yrande damm medan jag jagat barnet och kånkat möbler ur vägen. Eller förresten, jag gjorde en insats igår kväll o handslipade golvet i ett av rummen på stratgiska ställen. just det golvet var tjurigt av sig och ville mest bli stickor som kunde fastna i våra fötter men det blev nog bättre av lite knäkravlande punktinsatser från mig. Inte helt enkelt med ett barn som vill sitta i knät samtidigt som man jobbar men hon själpte till så gott hon kune. Var nog värre för sambon som fick brottas med slirande slipmaskiner, han behöver inget gympass efter helgen iaf. Trots arbetsbyxor med inbyggda knäskydd är han i princip skinnflådd på knäna efter den bedriften. frågar om han har råkat ut för samma åkomma efter damsällskap men tydligen har han inte haft det lika hårt som Björn Afzelius ("jag hade brännblåsor på knäna och rivsår på min rygg...")
(Lustig parantes är det där med skillnaden mellan dam- och dammsällskap. Den befärste en av mina bättre rekryteringar när det gäller mailkontakter.) Iaf så blev golven hyfsade. kvaliteten på golvplanken är inte den bästa men det blev iaf snyggare än innan och ingen av oss känner direkt för att börja riva ur och lägga nytt . Inte just nu... Kan nog bli bra när det är färdiglackat och möblerat. Om inte annat får man väl köra med stratekiskt placerade mattor.
Första lagret lack är under torkning och jag har slipdamm så jag kan roa mig med att städa resten av veckan. Otroligt hur det kan hamna precis överallt!

på väg hem?

Som tidigare nämnts skall förhoppningsvis golven slipas i helgen och med dem lackade kan man börja flytta in på allvar. känns välbehövligt med ett riktigt hemma.
Det har varit två visningar på gamla huset, vet inte hur det går med budgivning... tycker tyvärr att mäklaren är pissig på att höra av sig. Har hon inget att rapportera eller ingen lust att rapportera? vore ju trevligt att få nån koll på om det verkar gå att sälja eller om folk bara vill glo?  Vore bra för mina nerver med et avslut på någon av alla trådändar bakåt. Jag har en tendens att inte riktigt kunna släppa taget om det förflutna när det känns ouppklarat. Förmodlligen därför som vissa av det förflutnas spöken hemsöker mig medan andra lämnar mig ifred.
Igår hade jag tevligt besök av moster och mormor, H var i sitt esse och ville vandra från famn till famn. Kul att se hur fort hon kände igen dem sedan sist. Jag hade lyckats lage en vegetarisk lasagne som blev riktigt bra även om den såg lite skum ut. Sällskapet var trevligt o vädret strålande. så skönt med en paus i solgasset vid lagårdsväggen. Måste komma ihåg att njuta ibland och inte bara gnälla omkring i jämngrå sörja.
Sedan åkte gästerna o sambon kom hem. La snabbt beslag på bilen o åkte till biblioteket för att lämna böcker. Kom hem med två kassar.  Sambon undrade om jag glömde lämna in böckerna. var för många godbitar för att missa. Vet inte hur och om jag skall hinna läsa allt men jag är mest glad över att suget finns där igen.
känns som om bebisdimmorna lättar lite och jag är på väg till att hitta tillbaka till nått annat än bara mammamaskinen som gått för fullt de senaste sexton månaderna.

lika lågt som glocalnet?

vi hade en fantastisk helg men just nu känns det som batterierna är urladdade. Har svårt att känna mig riktigt entusiastisk inför något och alt känns krångligt och besvärligt. Känner mest för att gå i idé. Inget blev bättre av att H varit på extremgnälligt o klängigt humör o sambon har haft ont i en tand.
Tror mycket beror på att nätterna varit bökiga det sista. först vå nätter på madrasser på golvet i torpet (första natten gick bra, andra natten ramlade H av ett otal gånger och jag vaknade ännu fler.  Har inte lyckas sova ikapp det än.
Men idag var vädret fint och jag tog barnet i sele och hunden i koppel så ble det långpromenad. Visserligen fick i gena över en kohage (eller om det var tjurar, jag  ville inte ha dem så nära att jag kunde se säkert) men annars var det en rätt lyckad promenad. Misstänker att man kan gå runt hagen med men orken tog slut o jag ville mest hem så det får jag forska i sedan. Hunden badade ioa alla diken o pölar han hittade och är rätt nöjd, barnet vägrade gå många meter i taget men blev inte fullt så grinig som tidigare i veckan (kul förresten att krypa under eltråd med en liten filur i sele på mage... gissa om vi kommit ut fort om kreaturen närmat sig?) Själv blev jag iaf motionerad men fortfarande halvgrinig. Nöjd med att ha kommit utanför dörren iaf.
Dagens andra storverk var att ringa runt o försöka boka en golvslipmaskin. Första stället svarade ingen och jag gav upp när jag väntat medan över tjugo signaler gått fram. Nästa stäle hamnade jag i en telefonkö med skvalmusik, telefonisten ick inte tag i nån från uthyrningen ch jag hade fått nog av Tom Jones kärleksfulla råmande så jag gav upp. Nu på eftermiddagen lyckades jag boka en maskiin men var ytterst nära att glömma boka kantslipen. Puh, kunde blivit stor succe.
Får se om i faktiskt får slipat nu, vore skönt att kunna flytta in på allvar, kunde kanske hjälpa upp humöret. Nu känns det mest som man vill ligga på soffan o glo, tyvärr har vi ingen soffan innan golven är klara... Så jag fastnar framför skärmen när inte dottern aktiverar mig. Gnöl! Vore det inte för att ingenting mer händer innan golvslipningen skulle jag lämnat dottern till sambon och tagit sovmorgon hela helgen (jag kan ju iaf inbilla mig det)

matsnack

H var på invägning i torsdags... som vanligt var de inte nöjda med hennes vikt, så smal får man inte vara för då följer man inte deras kurvor... som tur är så följde hon sin längd o viktkurva så fint så vi kom undan med order om att blanda mer fett i maten. Kan ju säga att det inte är nån som ger oss föräldrar sånna order. Vi har liksom inte det problemet med att vi inte går upp i vikt.
Dottern är väl inte så intresserad av mat heller alla gånger. Är det gott kan  hon äta o är hon hungrig kan hon äta hyfsat men är det god mat o hon är hungrig då äter hon riktigt som ett mönsterbarn ;-) Är lite lättare att tratta i henne mat nu när jag kan få mata igen. Förut blev hon förbannad om jag la mig i men om man sköter det diskret kan jag få hjälpa till med en eller annan sked så länge hon är riktigt hungrig iaf... Kan inte vara het lätt at äta innan man lärt sig konsten att inte vända skeden upp o ner precis innan den kommer fram till munnen. Men hon är duktig tösen! Visserligen får jag fortfarande sanera både henne o omgivningen efteråt men n u är det mest från mat som trillat i knät och på golvet och inte alls så mkt som missat munnen, kletats in i håret och kladdats fast i bordet..

Nu skalll vi gå o se till pannan om den vill ha lite mer ved o sedan skall vi börja fundera på dagens lunch... pannkakaor kanske? Gott men tar sån tid att steka.


runkarpsresa

Har varit på en avkopplande tripp till småländska Runkarp. Ett ortsnamn som kan bli lite FÖR roligt emellanåt...
Fredagen var inte så avkopplande däremot. Först skulle jag lyckas tömma kameran, packa för resan, stänga in katten i källaren o så måla ett lager färg i trappan till övervåningen. Det är INTE lätt med målningsarbeten när man samtidigt har en inte ens meterhög medhjälpare. hon ille helst sitta i mitt knä och dra mig i håret medan jag målade. Sista tre trappstegen var hon dock väldigt nöjd o glad - upptäckte att det berodde på att hon upptäckt färgburken o att där fanns färgrester på locket.. Så det blev dushen för oss bägge och sanering. Nu tänker jag inte måla mer utan barnvakt för mina nerver tål inte det.
Så kom sambon hem och vi packade in oss i bilen. Trötta och tokhungriga. Dottern mutades med en nektarin och däckade innan Borås och sambon o jag tjaffsade surt om vem som skulle ha koll på var vi skulle.. När vi stannade o tankade bunkrade jag lite choklad o sedan gick blodsockret upp så vi inte bet varandra på resten av vägen. Nere i Värnamo stodingen av oss ut utan paus längre så då stannade vi för en hamburgare. då upptäckte vi att vi åkt ifrån skötväskan (som vanligt höll jag på att säga) men som tur var hade jag packat ombyten o blöjor i vår väska med. Kom fram efter en sista tjaffs om vägen och tre telefonsamtal till värdarna som fick förklara var vi skulle. var lite för mörkt för att känna igen sig då. Så fick vi te o mackor och humöret tinade upp.
Roligast den kvällen var att se dotterns frustration över att vi tänkte sova på golvet när det fanns en säng i andra rummet. Värdparet höll nästan på att få nattsällskap.
Dagen därpå blev det fårskådning och en rundresa till lite lokala aktiviteter som att käka kakor på en fin tebod ute i skogen (dit man inte skulle åka så hungriga som vi var), hamna på en fabriksförsäljning av kokostopppar och så hitta en minidjurpark där man kunde se vad uttrycket "en riktig bock" kommer ifrån. Som vanligt tyckte jag att det var mkt roligare med alla djur än dottern tyckte, hon varinte fullt såroad men inte missnöjd heller.
Sedan tog vi oss tillbaka till torpet och käkade lammgryta. Dottern tyckte nästan att fåren var intressantare på tallriken än i hagen.
När dottern väl somnat fick jag chansen att smita ut o vara med och basta eftersom hon kunde sova på soffan ihop med Y. Himla trevligt med bastu och bad i dammen även om det ar svinkallt i vattnet.
Däckade och vaknade till skitväder, regnet öste ner och man blev rätt tacksam över att ha sluppit det dan innan. Packade in oss i bilen igen och lyckades vara rörande överens o vägen hem.

RSS 2.0