Stackars Camilla...
Det är ibland rätt kul att läsa sågningar... men när jag läste kultursidorna i DN här om dagen kände jag att jag mest tyckte synd om Camilla Läckberg. Visst har jag svårt att förstå varför så många blir helt lyriska över hennes böcker o visst kan jag klaga över att karaktärerna är platta, vardagsskildringarna schablonartade och intrigen uppenbar men de har sin char m. Lotta Olssons recension känns magsur o drypande föraktfull... Man kanske skall vara glad att man aldrig förverkligade författardrömmarna så man slipper utsättas för sånt? Kan ju säga att jag iaf har bestämmt mig för att läsa "sjöjungfrun" så småningom bara för att se om den verkligen kan vara så usel..
Kommentarer
Trackback