tröttkörd

Jag visste inte att det var så slitigt att sälja hus... Dels har jag träningsvärk av allt släpande o dels har jag nästan kollapsat av alla funderingar som snurrar runt i skallen. bläh! Trodde inte det skulle bli så jobbigt inbillade mig att jag var färdig med det men måste nog inse att det ändå gör ont att klippa banden till det förflutna. Bara ett hus... o en hoper minnen som är sotsvarta och ljusa om vart annat. men minnena sitter ju inte i väggarna.
Måste någonstans tillåta mig att sörja färdigt o gå vidare. med facit i hand så var det nog inte helt nyttigt att vara så djädra duktig o bara slå på autopiloten och rusa vidare. Eller så är det bara hösten som gör att allt känns grått.
Kan nog vara skönt att få ett avslut. På ett plan känner jag att jag vill ha allt påskrivet o nycklarna överlämnade så att jag slipper bry mig. jag vill ju faktiskt inte bo där egentligen men det är läskigt att ta steget. Pengarna...tja det blir ju trevligt att kunna lösa in en del av lånen så det inte är så väldigt mkt månad kvar i slutet av pengarna.

Har för övrigt bestämt mig för att försöka begränsa tiden framför datorn. Måste inse att det inte är avkoppling att sitta o följa med i fem forum simultant... o så undrar jag varför jag känner mig överstimulerad. Borde nog börja med yogan igen...  skulle köra några "katt o ko" för att leda upp min värkbrutna rygg om det inte vore för att barnet somnat i knät.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0