pelargonvår

Efter mitt skov av hoyanoja så är det trångt bland växterna här men tro inte att det hejdar mig, nu har det börjat suga i pelargontarmen... började så oskyldigt med att jag beställde tre sorter som jag ville ha redan förra året och plockade upp mina stackars övervintrare för att försöka få liv i dem igen. De flesta hade klarat sig men en favorit såg hängig ut. Klagade min nöd i en av otaliga pelargontrådar på ett forum och fick erbjudande om att byta till mig den igen - eller förresten varfr inte ta de här sorterna med frestade den vänliga människan. Det säger man väl inte nej till? Så måste man ju testa att beställa från utrikikisk ort, den engelska plantskolans sida fick mig att dräggla redan förra året så jag har hållt mig bra... men testa måste man ju göra? Dessutom får man inte missa Orust blommor när man nu bor så nära (eller, nåja - en rejäl biltur blir det ju) och det är ju inte mitt fel att de har en läskande pelargonutställning? Vad då? Borde jag insett konsekvenserna och inte åkt efter att ha sett hemsidan? Men jag var ju duktig ju - köte bara fyra olika sorter...
Och jag vill understryka - jag samlar INTE på pelargoner - jag bara råkar få fler och fler... Men det gör inte så mkt för snart blir det fint väder och man kan sätta ut alla pellisar i trädgården.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0