morellens

Sambon hemma jetlagad men välbehållen! H blev lite skeptiskt glad  men tinade snabbt upp och snackade en massa på sitt eget lilla språk. Misstänker att det var en del frågor om var han hållit hus för så lät det på tonfallet. Hunden blev överlycklig och gnällde i falsett när han såg vem som kom i taxi. Själv blev jag tokpigg - nunär jag vet at jag inte måste orka allt själv på ett tag.

Ylva taggade mig för en evighet sedan men på grund av snorträsket, öroninflammationer o oinspiration blev det hängande i luften.
Bättre sent än aldrig?

1  Jag har taskig motorik och får kämpa för att lära mig nya saker som cykling, bilkörning etc... Gitarrspel har jag totalt kört fast på för jag får inte ordning på högerhanden...(och brist på musikalitet kanske?)
När jag väl tog körkort (i Säffle) var körskolelärarens bästa replik "Mariiia för hällwete, åkta min biiil!" på bredaste värmländska.

2. Dessutom verkar jag vara lite seg med att passera genom utbildnigsväsendet. Gick tre o ett halvt år i gymnasiet fördelat på två olika tvååriga linjer... Sedan pluggade jag på universitet o högskola. På bibliotekarieutbildningen drog vår magisteruppsats ut på tiden i fyra terminer mot en (typ.. jag har förträngt hur lång tid vi höll på)


3 Min toleranströskel för oreda är pinsamt hög.

4 Jag brukar sjunga skillingtryck i bilen (när jag kör ensam), en ovana från min första bil som inte hade fungerande radio.

5 Mina hobbys har en tendens att ligga på gränsen till manier, därför har jag ont om plats men gott om akvarier, porslinsblommor o böcker.

6. Jag har haft Christian Olssons tränares pappa som chef (fat det är mer "jag mötte Lassi") och det var skoj.

Fuskar med att skicka utmaningen vidare för dels har den fastnat så länge här o dessutom verkar de bloggare jag skulle kunna tänka mig att våga utsätta för det antingen haft den redan eller så inte ha tid med den.

Jag har inte orkat blogga, har varit för veckovill, trött och på helspänn för att orka bry mig. Nästan två veckor som gräsänka med dygnet runt jour för en aktiv elvamånaders (nästan) krabat gör en utmattad både fysiskt och psykiskt.
Som tur är kom C hit igår och sov över en natt. Gud vad skönt att prata sammanhängande meningar även kvällstid och få gå på toa utan att lämna dörren öppen. Hon var dessutom helt med på min idé om att käka kinamat så igår svullade vi oss mätta o nöjda på hämtmat. Tackar för sällskapet! Gjorde att jag piggade på mig till nästan mänsklig nivå.
Imorgon skall sambon vara hemma om allt funkar med mellanlandningar osv. Hoppas allt går i lås för både jag o H saknar honom.  H har odlat fram en ny tand så hon skall kunna bita honom ordentligt som straff för att han varit på rymmen så länge. Tycker inte om att ha honom på resande fot...

Vi är någorlunda krya igen, hoppas att det håller i sig. Är väääääääldigt trött på förkylningar och sjukor nu. Både dottern och jag är glada över att slippa penicelinslagsmål även om det bevisligen gjorde nytta.
Blir väl inte piggare av att vara vaken halva natten men får väl sova ikapp vid pensioneringen.
Däremot så har bildjäkeln brutit ihop. Blir spännande att se om den går att köra ner till verkstan... Har mest lust att knö ner den i nån container...

Hepp...
Eftersom barnet bara blev ynkligare och ynkligare jagade jag fram en läkartid till henne i måndags. Läkaren var inte så imponerad av min igenkorkat snoriga avkommas hosta, allt lät tydligen "bra" Däremot hittade hon en dubbelsidig öroninflammation så det blev antibiotikakur. Tre gånger om dagen i fem dagar till ett barn som inte förstår vitsen med det hela. Jag försöker hålla fast med en hand och lirka i medecinen med den andra. Kolven på dossprutan är djävulsk trög och barnet vrålar och klöks. Första försöket hamnade det mesta på utsidan men nu går det bättre. Tur det eftersom barnet går på livet och vid de senaste medecineringen ålar och sprattlar för att ta sig loss. Känns i det här läget som ett sundhetstecken. Så tre gånger om dagen är det STORT slagsmål. Plus alla försök att ge koksalt och näsdroppar för att  hålla snoret i schack. Känner inte direkt att mina sjuksköterskeinsatser uppskattas. Räknar ivrigt ner. Bara åtta doser kvar!

Ylva: skall se vad jag kan åstakomma för lista om snorträsket släpper taget.

Jaha, vi är fångna i snorträdket. Visste inte att en så liten person kan producera sånna mängder snor? det sa jag i och för sig ocm blöjorna i början med så man lär sig nya saker som förälder. Iaf så hostar och nyser hela familjen på kapp nu och H och jag avverkar näsdukar i rasande takt. Inte helt frivilligt för Hs del, hon hatar allt bråkande med hennes näsa men lite sanering får det bli emellanåt.
Är nästan ännu tröttare än när jag hade 39 graders feber och är hon inte bättre i morgon så tänker jag bråka till mig en läkartid för henne.
Har iaf lyckats rymma på några småutflykter. Idag är födelsedagskorten postade äntligen och även sticklingen som stått i två månader på diskbänken i väntan på bättre väder.
Skickade tillbaka scrapbookingbokenjag beställt på ad-libris. Den var inte alls vad jag behövde som inspiration. Skall försöka hitta nått ställe där man kan få kika i några och hålla mig till tidningar tills dess.

Mår lite bättre idag men hostar fortfarande vackert lungsjukt. Även lilla H börjat hosta så hela barnet hoppar. Mår nog inte så strålande men är just nu på rätt gott  humör eftersom hon i smyg försöker klättra upp på hunden efter att först erbjudit honom ett paket näsdukar att tugga på. Få se hur det här går. Blir jobbiga nätter misstänker jag.

födelsedagskorten ligger prydligt skrivna men oskickade... skulle juvarit FRAMME idag.. känns ju lite snopet minst sagt. Måste försöka få iväg dem idag!
Hostar fortfarande som en lungsjuk så inget blir gjort men börjar visst bli tillräckligt frisk för att bry mig. men det är synd om mig, det är det!
Tur att det finns lite glass kvar i frysen.
H börjar hackhosta lite, vill ju helst att hon skulle slippa det här men oddsen för det är väl inte SÅ goda när en av hennes nya hobbys är att försöka stoppa fingrarna i min mun eller i min näsa (sååååå mysigt... NOT!)

jaha.. då åkte jag på sambons förkylning med, trodde jag skulle klara mimen nepp. Inte då! Nu sitter jag här med helveteshosta och det är SYND om mig. Har inte kommit iväg till brevlådan för att posta födelsedagskorten end. *morr*

Den här helgen är det scrap- och stämpelmässa ute på hisingen. Tjatade lite på sambon om den så att när jag slutade tjata fick jag gå på Panduro nästan utan övervakning. Fast just den pandurobutiken kändes rätt utplockad. Lyckades ändå komma därifrån med filtblommor, falsben, embossingpulver och några dekos som kändes absolut nödvändiga. Hoppas bara på lite tid att sitta med det i helgen.
Ville egentligen ha lite snygga svartvitmönstrade papper men hittade inget, tur att det finns näthandlar!
Dessutom fick jag gå en sväng på HM och köpte kläder till barnet. H är nu ägare till sitt första regnställ, två sommarklänningar och en kjol som hon nog inte växer i förrän i höst?
Hade nog varit billigare att låta mig gå på mässan?
Fast det är en ny mässa nästa månadsskifte, då inne på svenska mässan. Fast jag har nog inga pengar kvar i min pysselbudget.