en dag i taget

I morgon har man varit morsa i hela två veckor...
På nått sätt vänjer man sig väldigt fort. Livet blir lite lättare när man anpassar sig till att man fått en liten igel som gör att man får vara glad om man kommer längre än soffan på dagarna. Men hon är himla snäll och inte ens de värsta utbrotten har varit så illa hitills... bara att snällt be om att fortsatt slippa kolik och annat kul.
Vi velar fortfarande om namnen, tilltalsnamnet är spikat så det blir en liten Hannah (efter mormor som inte fick vara med och träffa sin dotterdotter) men andranamnen har visat sig vara lite svårare. Tur att man har tre månader på sig innan man måste skicka in det man bestämt sig för.
Annars är det mest actionbetonade som inträffat hitills att jag fått ett fästingsbett... Jag som knappt varit utanför dörren! Får väl tacka katten för det. Har inte hunnit "lusa av" honom varje dag eftersom jag haft händerna fulla. Har ett sällsynt fint märke efter odjuret nu men det var bara att avvakta en vecka.
Som om det inte räckte med trilskande tuttar och sömnbrist?
Fruktansvärt blödig blir man visst med. Såg terminator 3 här om dagen... kan inte riktigt släppa slutet där. Vet inte om hormonstinna, ammande mödrar skall få se filmer om domedagen? Är iaf bra jobbat att få ihop en intressant film som del tre i en serie även om specialeffekterna tenderar att få mer utrymme än handlingen....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0