vilda bebin

Undra vad det skall bli av det här barnet? Jag känner mig mer och mer som en valross, finns klara soffpotatisgener och just nu verkar det vara en bläckfisk med tanke på hur många ställen som den lyckas få magen att bukta ut på samtidigt...
För två timmar sedan var jag övertygad om att den låg kvar med huvudet uppåt men med tanke på den senadte jordbävningen som drabbade min mage är jag inte lika säker. Tur att BM skall kolla imorgon så man iaf får veta hur den ligger då. Den lilla illbattingen!
Har sjungit barnvisor för magen idag så det är väl därför som bebisen är sjövild. *s*

pilatesboll?

Jag minns inte att jag svalt en pilatesboll? och vem f-n är det som blåst upp den i så fall? Börjar bli en smula obstinat känner jag för magen har en tillväxtperiod och kommer inte att gå att lura i några kläder snart i den här takten. Bara på en vecka har den ändras markant. Får hoppas att den lugnar ned sig något annar är jag blåvalsstor i slutet av april...
Tanken är att göra en gipsavgjutning av magen innan den exploderar... eller snarare innan det är dags att leverera bebisen men det kräver ju en del förberedelser och jag kände mig inte mogen för att kläs i plastfolie och smörjas in i vaselin för att få hela mig inkletad med gips. Projektet får vänta några dagar iaf men jag hoppas det blir av.
Trött på att alltid behöva ha koll på att det finns en toalett i närheten och på att behöva äta stup i kvarten och på att bli trött så fort man gjort minsta lilla. Är väl gravidkrämporna som kommer på rad nu och plötsligt förstod jag varför en kompis (kursare från BHS) hänvisade till de här veckorna som flodhästsadiet... Fast jag känner mig mer valrosslik tror jag.
Skall iaf aldrig mer göra hån av gravidgesten med att sätta handen i lorsryggen och pusta - nu vet jag precis varför man gör så och hur dj-la stel en rygg kan bli när den bara vill.
Bebisen verkar pigg och har hålligång så det är jordbävning utanpå magen med. Blir inte klok på hur den lagt sig nu men på nått sätt har den flyttat sig iaf.

upp eller ner

försöker räkna ut hur katten bebisen har lagt sig nu men jag blir inte riktigt klok på det. Det känns som om den flyttat sig men samtidigt så är jag inte säker på om den vänt sig nedåt, har väl lagt sig på tvären igen. Så låg den ju ett tag i mitten av graviditeten fast då var det ju mer plats... Får väl se vad barnmorskan säger i nästa vecka...
Har beställt en bärsjal nu med, nästan färdigshoppad inför tillökningen nu. Fattas sådant som blöjor och ammningsilägg men det borde jag väl hinna få tag i? Annars är det ju inte så sällsynt direkt...

Vill inte!

Sitter och tjurar... bebisen ligger fortfarande bra som den ligger tycker den och visserligen har den tid på sig men nu tycker jag att det kan vara dags att vara välartad och lägga sig i rätt läge så jag slipper vara så dj-la nervös. Vänder den sig inte frivilligt blir det först vändningsförsök och om inte det funkar så blir det kejsarsnitt. och DET villejag ju INTE!
Kejsarsnitt är för mig minst lika otäckt som vaginal förlossning är för Linda Skugge och co... men de får iaf välja... om ligisten vänder sig snällt så har jag ochså ett val men annars så måste jag...
Självklart så får det ju bli så för barnets skull men det hindrar inte att jag redan tycker oerhört synd om mig själv. I jämförelse med att få hela magen uppskuren låter det riktigt trevligt att skita ut en fotboll. Vi har alla våra fobier.
Får väl ställa mig på huvudet eller nått om den inte kravlar runt av sig själv... Finns ju en chans att den låter sig övertalas,  just nu är det väldigt mkt bökande så har jag tur så laddar den för en liten kullerbytta.

bebisburk

I natt hade jag nån sån där förvirrad dröm som jag bara minns vaga bitar ur. Iaf så skulle jag på något slags kurs (föräldrarkurs) och där fanns ett skrivbordd med en massa saker på. Bland annat en stor gladburk med en nästan fullgången bebis i.  (kan hända att den till och med var levande inne i glasburken? Minns inte riktigt där) Kommer iaf ihåg att jag tänkte att när den är så stor är det ju inte konstigt att det bllir så trångt i magen och sparkarna känns lite här och där...
Mycket drömmar med bebisar i burkar nu tror jag, har haft något liknande förut. Undra om det är alla besök på naturhistoriska som spökar?
För övrigt har bebisen sparkat kattten idag. Katten brydde sig inte så väldigt mkt men var en smula irriterad på att hans madrass inte höll sig stilla verkade det som. Hade bebsen fortsatt så hade nog katten gått sin väg men nu var det bara några kickar så mage och katt studsade till. Så lätt stör man inte en avkopplad katt - där har vi ett meditationsexempel. Om det blir jordbävning där jag sover skulle jag inte nöja mig med att öppna ett halvt öga för att se om allt såg OK ut...

stolt

Ibland blir man stolt över att man inte säger precis allt som man tänker... Tex frågade jag inte barnmorskan idag om det var för sent att ångra sig och köpa en hundvalp istället...
Hon hade förmodligen tagit mig på allvar och börjat förklara att det är vanligt att känna en viss osäkerhet inför detta att bli förälder. I bland känns det som SM i klyshor att gå dit men jag vann förvirringsmatchen idag. Jag hade totalt glömt att jag skulle ha jornalkopior etc med mig och var nöjd med att jag kom ihåg att JAG skulle dit. Inte alltid så givande men allt såg bra ut iaf. Bebisen växer, mamman växer, hjärtljuden låter fint och jag har fått veta att det som håller på att försöka ta sig igenom min diafragma så fort jag glömmer att sitta som en eldgaffel är ett bebishuvud... stämmer bra med vad jag känt för sparkar i naveltrakten... Då är det kanske inte en boxningstalang iaf som jag började fundera över.
Har jobbat kväll idag, det börjar bli segt att böja sig för att nå nedersta hyllan nu och jag fick stå hälften av tiden för att inte få invärtes blåmärken... Kom hem och var tröttare än en nyväckt mumie men nu har jag slagit över och är tokpigg. Har gått igenom hela traderas utbud av hoyaauktioner som en liten efterdyning till att jag klippte till och namnade alla sticklingar som jag skall sätta på rotning för att byta bort mot nya, roliga hoyor.

böljegång

Nu börjar ligisten (och magen) växa sig riktigt stor. Idag så kom det ett par rejäla sparkar som fick hela magen att gå i vågor, som en smärre jordbävning hade skett ungefär... Lite häftigt *S*

tjuvtitt för en månad sedan

tjuvtitt för en månad sedan

Det är en månad sedan ultraljudet nu, spännande att man faktiskt kan se så mycket som man kan även om det är betydligt suddigare än de där häftiga 3D bilderna vissa får se (rena proträttfotona). Deppar lite för det här skulle ju mamma varit med om! Är så mycket som jag ville fråga henne om och nu får jag aldrig chansen. I början av graviditeten drömde jag faktiskt att hon gjorde ett ultraljud på mig så även om folk har gått bort är de aldrig riktigt försvunna så länge man bär med dem i sitt hjärta. Just den drömmen var väldigt mycket tröst och jag har en bestämd känsla av att hon skulle ha blivit en riktig hönsmormor om hon hade fått vara med.


åldersnojja och julkula

Brukar inte bekymmra mig så mycket över att jag blir äldre men ibland känns det lite jobbigt. Tror mest att det är att man saknar den där totala hängivenheten som julen kunde framkalla förut när man var liten. Det var ju ett tag sedan nu... Sedan det att inte ha några föräldrar i livet gör väl att man känner av förgängligheten lite extra.... Speciellt eftersom första barnet har börjat sprattla runt och göra sig påmint i magen... Försöker liksom greppa att så här års nästa år är vi en familj om allt går som det skall. Det går liksom inte in i skallen... Har ju tagit mig över tjugo veckor att fatta att det verkligen ÄR en bebis där inne så man behöver väl minst litka lång tid för att begripa att den skall ut med... (kanske bäst att inte fundera fullt så noga på  HUR det kommer att kännas när den skall ut just nu)
Folk har inte riktigt vågat fråga om man är gravid eller bara ovanligt fet men nu verkar det ju som om det snart är tydligt hur det är ställt. Sambon tog kort när vi klädde granen igår och det var bara att konstatera att jag låg inne med en fin julkula redan innan julbordets fröjder. Tycker ju själv att magen är ENORM nu mot vad den varit innan men det är kul att se att det faktiskt är synligt för andra med nu. Och större skall den bli är det ju meningen vilket också är svårt att förstå. Det är chockartat att inse att det är någon annan som bestämmer (jodå, det har den redan börjat med... man får inte äta vad man vill och man får bara röra sig på sätt som inte är obekvämt för bebisen för annars får man igen). Är väl bara att börja vänja sig vid sitt nya liv som slav.
Var delvis därför som jag kände att det var oerhört skönt att fira jul på tu man hand. Det här är kanske den sista chansen till en lugn jul som vi får på ett bra tag och för min del lär det ju vara defenetivt slut på att stå i centrum, födelsedag elller ej...
Så vi har mest slappat i soffan, käkat och slappat igen *S* Har ätit julmat så magen är ännu större (och bebisen kickar i protest över hur trångt det blev) och ändå lär vi kunna äta rester ett  par dagar framöver.. Öppnat paket och  på det hela taget haft det trevligt. Kaffe på sängen blev det sock inte eftersom jag var klarvaken redan halv åtta och inte orkade ligga kvar i sängen längre (har fått en underlig dyngsryttm nu) men i övrigt full uppassning på morgonen (när jag väl väckt sambon altså *s*). Haft julklappsutdelning med och jag fick en ny scanner som jag ville ha, den skall också kunna scanna in negativ så om jag inte får jobba i vår kanske jag kan lyckas rädda lite gamla kort + att jag kan scanna in ultraljudsbilderna innan jag viker dem på något olämpligt ställe, spiller kaffe på dem elller förstör dem på annat sätt.  Lasse köpte också ett playstation 2 till hela familjen (betyder förmodligen att han köpte det till sig själv men inte vill erkänna det? *s*) Så nu har vi försökt spela något lånat boxningsspel och jag har ingen aning om vad jag gör så jag bara trycker och chansar   :-)


Nyare inlägg