Bah! Jag måste sluta...

...upp med att läsa en massa böcker med folk som får cancer.  Jag läste "innan jag dör" för ett tag sedan ju o grinade på slutet. Igår läste jag ut "Livet på en kylskåpsdörr" (Alice Kupers). En roman med det annorlunda uppläget att hela berättelsen består av lappar som mor o dotter skriver till varandra o lämnar på kylskåpsdörren. Det börjar med vardagliga saker som handlingslistor och förmaningar men en dag har modern hittat en knöl i bröstet och snart handlar lapparna om läkartider och strålbehandlingar. Fin liten bok! Skall bli intressant att se om jag lyckas sälja in den o vad eleverna isf tycker.
Sedan ger jag mig på "vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?"(Bjørn Sortland) Om Markus som på en fest blir förälskad i en tjej som inte har något hår, är intressant blek och kedjeröker. När han lär känna Ingrid visar det sig att hon har (suprise!) cancer och början på deras kärlekshistoria leder hela tiden mot slutet. Jag tyckte mycket om den här boken men är fortfarande beredd att förorda avskjutning av formgivaren. hur kan man ge den ett så trist utseende, deturbappersbrun o trist - Fattar ni hur hes jag kommer att bli när jag skall försöka få tonåringar att se förbi den trista förpackningen? Men jag lyckades iaf låta bli att gråta på slutet. Så det så!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0