morellens

Egentligen borde det väl inte vara jag som får fjärilar i magen av budgivningen? Det är ju jag som är säljare och inget är ju säkert förrän pappren är påskrivna. Det kanske är de sista resterna av separationsångest? Även om jag vet att huset är för trångt för oss och att det är minst lika mkt job med det som det vi har köpt så är det ju ändå där jag växt upp. Fast å andra sidan var det skönt att komma dit i helgen och känna att jag inte längtade tillbaks även om det var lite sentimentalt...
För att skingra tankarna gick jag skogspromenad med barn o hund. Hunden badade i varje pöl och dike. Barnet kinkade och ville bli buret för det var för jobbigt att gå bland bärris och pinnar. Såg tre sorters svamp men jag kunde bara idenifiera en. Ingen idé att plocka dem när sambon är svampskeptisk.
Nu skall vi lägga oss för en middagslur - eller jag tänke försöka läsa lite - och sen får vi se vad vi kan göra åt kartongkaoset. För SÅ nervös att jag hellre reder ut det är jag inte, inte ännu iaf.