morellens

Snorig och hostig men har nästan fått rösten tillbaka. Ägnar dagen, eller iaf stunderna som inte barnet kräver min uppmärksamhet, åt att fundera över gamla förälskelser av mer eller mindre allvarlig art. Finns en del att tänka på... och jag funderar över varför jag var SÅ bra på att plocka ut föremål som INTE var intresserade? Förmodligen någon psygologiaanalys som visar att jag egentligen inte vågade bli förälskad utan valde någon att älska på avstånd på mina vilkor? Nåja, snubblade ju över kärleken där jag egentligen inte letade efter den och det är ju ofta så det verkar vara.  Skulle jag ge ett tips till mitt yngre jag ang raggning så får det bli att om raggningstekniken med att stirra ut folk faktiskt ger napp så är det inte så säkert att det är någon du vill ha, det är så mkt enklare att PRATA med folk. Och ändå är det så svårt ibland?
Jag var en mästare på olycklig kärlek men det är enklare än lycklig, kräver mkt mindre jobb och engagemang. Drömde om himlastormade passion ochtotal förståelse (det sistnämda är en utopi som bara inträffar när man är nykär eller asberusad dvs inte tillräknerlig) Men det har sina fördelar med vardagskärlek med.