Döden

Snart fem år sedan min mor gick bort, fattar inte riktigt hur jag egentligen överlevde det där första året? Tur att man hade vänner som påpekade sånna saker som att det är bra att äta ibland och som spred lite ljus i mörkret. Nu gör det mindre ont men jag kan bli vansinnigt förbannad på att hon inte är här och får se H. Det är först nu man inser allt man skulle ha frågat om....
På löpet hos nättidningarna nu, Johanna Sällström är död. Hon är 32, ett år yngre än jag. Då SKALL man inte hittas död i sin lägenhet! Fryser vid tanken och vill genast ha en förklaring. Knark skulle vara en godtagbar förklaring, lite "skyll dig själv".  För om hon bara kan falla död ner då kan jag det med, dödligheten blir så påtaglig med ens. Vet inte vad alla de här dödsnojjorna kommit från, är kanske en del av den oro man känner som förälder. "Hur skall det gå för mitt barn om...?".

Edit; Naturligtvis är det fortfarande tragiskt även om det finns ett "skäl" till att hon dör så ung. Det jag menar är bara att finns det en förklaring till dödsfallet så kan man undvika den och därmed känna att man kan lura döden lite till. Hoppas verkligen att hennes dotter har gott om folk som kan finnas där och hjälpa såren läkas.

Kommentarer
Postat av: Ylva

Nää, så förskräckligt! Undrar vad som hänt. Man ska inte dä när man är 32 och har en femårig dotter. Över huvud taget ska man inte dö om man är under 80 år. Om man inte förtjänat det. Har du sett den här läskiga länken med en fallskärmshoppare som överlevt fast inte skärmen löste ut? www.mailonsunday.co.uk/skydiver
Om inte den länken funkar finns den hos fröken Lund på http://blickstilla.blogspot.com/

2007-02-14 @ 15:24:48
URL: http://www.yfronten.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0