morellens

Maten i barnmatsburkar är ibland riktigt läbbig grå sörja som luktar snurk... har full förståelse för om barnet ratar sånt. Å andra sidan är det inte så säkert att vi har samma smak i övrigt. Hon tycker om glass, det är sympatiskt och gör mig övertygad om att några av mina gener slagit igenom... Hon tycker om kakor med men det är inte ett fult så starkt bevis.
Hon är inte slltid så imponerad av de maträtter vi fixar till henne... Passar det inte eller är hon inte hungrig just då så åker tallrikeens inehåll ut i knät, över golet och glädjer mest hunden. Det inebär inte att hon inte gillar att äta. Jag har sett henne äta med smaskande förtjusning även när det inte serverats glass. Kattens torrfoder är tydligen en delikatess och gamla snurkna gurkbitar som hon hittade under det skåp där det lyckats gömma sig sist hon kastade iväg mat... mmmmmmmm säger hon o hugger dem snabt som sjutton. Börjar i mina mörkare stunder fundera på om jag skall ge henne maten i e skål direkt på golvet... Fast med sån brist på ordskick så lär hon bli mobbad på förskolan.
Igår fick hon potatismos, det var väldigt bra mat när man vill försöka äta själv, det är ämligen klibbigt nog att stanna på skeden även när man viftar till med den på äg mot munnen. Mat har blivit en kladdig historia här men med tanke på det jag nämnt ovan så är det bara o bita ihop o tåla rätt rejält med kladd för då hamnar iaf en del av maten på insidan.